Andningen av Elisabeth Labbaci, djupandas, bättre hälsa, energi och sömn

Den indianska sägnen säger såhär; Vi föds alla med ett förutbestämt antal andetag. Det är hur vi andas som bestämmer hur länge vi lever. 

Hyperventilerar vi oss genom livet så lever vi inte lika länge som när vi andas långa djupa andet

Jag tycker om att tänka mig att det är så. Även om jag inte tror på det fullt ut. En så vacker berättelse med ett korn av sanning.

Andningen är viktig. Livsviktig. Om du tycker att det är tråkigt att meditera, tråkigt att sitta ner och bara följa dina andetag ut och in, så testa att hålla för munnen och näsan ett tag, så får du se hur intresserad du blir av att andas. Plötsligt kommer det inte finnas något på jorden som intresserar dig mer. Andningen är grunden, den är allt. Utan den stannar livet rätt snabbt.

Hur vi andas är också viktigt. Andningen påverkar detta:

• Hur du sover
• Hur du mår
• Hur du presterar
• Hur mycket energi du har
• Upplevelsen av stress och oro
• Känslor generellt
• Huvudvärk
• Blodtrycket

Alla som har haft en panikångestattack vet hur det går att lugna hela kroppen, tankar, känslor, hela systemet bara genom att ta djupa medvetna andetag under attacken. Skådespelare och idrottsmän/kvinnor rekommenderas att ta några djupa andetag innan de ska ut på scenen eller prestera i någon idrott. Proffs lär sig vikten av andningen. Varför får inte vi andra också lära oss det? Det borde ske redan i skolan.

Ibland skriver jag i mina elevers prov, mittemellan två frågor; Andas. Breathe. Atme. Och så lite space, lite tomrum. Som för att påminna om det viktigaste när man sitter och skriver prov. (Jag jobbar som engelsk/tysklärare.)

Tyskans atmen, som betyder andas, är etymologiskt besläktat med hinduismens atman, dvs skaparen av världsalltet, Gud. Andas är etymologiskt besläktat med ande och andlig. Intressant tycker jag. Att andetaget är Gud, anden, det andliga, att det är själva livet.

Har du märkt hur du håller andan när du blir rädd eller nervös? Uttrycket tappa andan syftar på detta. Eller så andas du snabbare. Snabb andning sätter igång vårt fight or flight-system och kroppen höjer aktiviteten i nervsystemet och vi stressar upp oss själva, bara genom hur vi andas.

Vi får inte glömma att andas. Vi får inte glömma att andas medvetet. Att andas och veta att vi andas, följa andningen in och ut.

Jag tycker att det finns något vackert med att bara iaktta andningen, att se hur den drabbar kroppen. Hur vi inte behöver göra ett endaste dugg. Något ser till att vår kropp hela tiden syresätts och hålls vid liv genom att luft kommer in i och ut ur lungorna. Det är nåt vackert mystiskt med det, att få bo i en kropp.

Ett endaste medvetet andetag är en full meditation. Svårare än så är det inte att meditera. Det krävs inte mer än så. Även om tre eller fem medvetna andetag såklart är ännu kraftfullare. Men låt ingen lura i dig att meditation är mer komplicerat än så. Det behövs inga mantran, harembrallor eller rökelser. Ett endaste medvetet andetag, från början till slut, är en full meditation. Du kan meditera varsomhelst, när du tvättar händerna, på bussen, i kön på Ica, vid kopiatorn/kaffeautomaten på jobbet, precis innan du svarar i telefonen. Du kan se helt normal ut samtidigt. Andas. Andas medvetet.

När världen är galen och tankarna spinner; fly in i verkligheten, fly in i din andning. Vad som än händer i livet och var du än är så har du din andning att gå tillbaks till, att jorda dig med, att lugna dig med. Fäst dig själv, som man fäster en båt i ett stormigt hav med ett ankare.

Andas djupa, långsamma andetag. Försök att ha en jämn andningsrytm och låt magen höja sig innan bröstet. Här kan du se en bra rytm. Testa nu direkt. Jag utmanar dig till fem medvetna andetag. Undersök hur du mår sen.

Den här andningsövningen kallas renande pranayama. Och den är bra att göra vid svaghet, trötthet, stress och utbrändhet.

1. Ligg på rygg, 60-90 cm mellan fötterna och händerna 15-30 cm ut från kroppen.
2. Tummen och pekfingret ihop med ett lätt tryck, handflatan uppåt.
3. Observera andningen en stund, 1 minut.
4. Andas sedan med jämna, djupa andetag in genom näsan 4 sek.
5. Håll andan 4 sek.
6. Andas ut genom näsan 6-8 sek

Kan göras 5-10 minuter 2 ggr per dag. Fungerar bra i sängen vid sänggåendet t ex. Testa att göra den regelbundet. Den är väldigt kraftfull.

Varje dygn tar vi ca 25000 andetag. Säg mig hur många av dem som du är medveten om. Och jag kan säga dig något om hur du mår. 

Av Elisabeth Labbaci

❤️ Sanna

Så får du bättre livskvalitet – mindfulness i 3 enkla steg, Mia Sahl, Land.se

De senaste åren har forskning tydligt visat att mindfulnessträning kan ha positiva effekter på både knoppen och kroppen. Här är tre övningar du kan göra själv för att öka din medvetenhet!

Blir vi bättre på att notera både tankar och spänningar i vår kropp så kan mindfulness hjälpa oss till bättre livskvalitet. På senare tid har vetenskapliga studier också pekat på att rent kroppsliga funktioner kan påverkas positivt av medveten närvaroträning. 

Forskaren Richard J. Davidson är professor i psykologi och psykiatri vid University of Wisconsin-Madison i USA. I början av förra året publicerade han, tillsammans med flera forskarkollegor, en artikel som visade hur de lyckats dämpa inflammation med hjälp av ett åtta veckor långt mindfulnessbaserat träningsprogram (MBSR). Att öva mindfulness, skrev forskarna i sin artikel, kan i vissa fall vara mer effektivt för att minska inflammationssymptom än andra mer vedertagna program.

Knopp och kropp hänger som bekant ihop. Kanske kan man förklara mindfulnessträning som ett sätt att få kropp och själ att jobba mer samstämmigt? Har du inte testat ännu, eller vill du komma igång, prova de här enkla mindfulnessövningarna och känn efter – kan det vara något för dig?

Sätt gärna mobilen på flight mode och sätt ett alarm på fem (eller tio) minuter så kan du fokusera helt ostört på din medvetenhetsträning en stund.

Läs även: Ny hjärnforskning: Du mår som du tänker!

1. Andas, bara andas

Sitt på golvet, gärna med benen i kors om du kan, eller på en stol. Andas lugnt och dra ned andetagen djupt i magen. Försök behålla din uppmärksamhet på andningen, luften som strömmar ut och in, långsamt. Om uppmärksamheten fladdrar iväg – dra den ned i magen igen med hjälp av andningen.

2. Som om du aldrig duschat förr

Ge dig själv lite extra tid i duschen på morgonen. Försök lägga märke till allt som sker. Knäppt kan tyckas, men försök. Känn vattnet mot huden, temperaturen. Hur känns det när det rinner nerför kroppen. Hur känns det när du tvålar in dig? Hur känns händerna mot huden och doften av tvålen? Notera allt ungefär som om det var första gången i ditt liv du duschade och försök att bromsa tankarna som slinker iväg mot dagens bestyr och alla måsten, åtminstone så länge du står där i duschen.

3. Notera dagens finaste

Om man aktivt försöker lägga märke till saker man mår bra av – exempelvis en människa som ler mot en, solen som värmer lite försiktig, en kram från en vän eller andra små fina ministunder i livet – så lär sig hjärnan att lättare fånga upp liknande information frmaöver. Notera mer alltså, formulera det för dig själv inuti huuvdet när det där lilla extra händer i dag. Om du över kommer du bli bättre och bättre på att hitta mer av det som ger dig glädje och tillfredsställelse i livet.

OBS! Om du är psykisk sjuk eller tidigare har haft en psykos kan det vara bra att tala med en läkare innan du gör mindfulnessövningar.

Mia Sahl via Land.se

❤️ Sanna

Ett gott skratt förlänger livet, Spännande hjärnforskning: Du mår som du tänker, Nisse Simonsson, Land.se, Skratta mer

Den som väljer att gapskratta minst en gång om dagen lever i regel längre än de som inte har lika roligt. Det är vetenskapligt bevisat. Liksom att du mår som du tänker. Här berättar överläkare Nisse Simonsson om hjärnforskningen som visar att vår hjärna går att påverka mer än du kanske tror.

Du mår som du tänker. Det är bevisat. I början av 2000-talet gjorde en rad internationellt erkända hjärnforskare ett banbrytande avslöjande: Hjärnan är formbar och kan bilda nya celler – och är därmed förändringsbenägen.

Alltså: Är du psykiskt stabil så kan själv styra din hjärna. Tänker du positiva tankar så blir du glad. Svårare än så är det inte.

Att välja glädje kan göra dig till en vinnare på många sätt. Du blir mer omtyckt, fler vill umgås med dig, du får fler vänner och lyckas bättre alla slags i relationer. Statistiken säger dessutom att den som väljer en tillvaro mer i glädjens tecken än eländets i snitt lever 7,4 år längre än de som inte gör det.

Positiv våg över världen

Läkarexpertisens upptäckt om hjärnan att är plastisk och går att bearbeta, ett rön som anses var ett av de största någonsin vad gäller kroppens viktigaste organ, har till viss del revolutionerat psykologin. En våg av positiv psykologi har sköljt över världen. Det nya synsättet lyfter fram och tar till vara människors styrkor och inte enbart svagheter, något som tidigare varit en sällan tillämpad psykiatrisk behandlingsmetod.
– Under hela min läkargärning trodde jag att något fel i skallen skapar mörka tankar. Men den nya vetenskapen bevisar att det går att tänka sig frisk och därmed också till glädje. Man kan mata sin hjärna så att man får ett bättre liv. De som automatiskt har negativa tankar och ältar saker bör mer än någonsin tidigare ifrågasätta sitt agerande, säger Nisse Simonson.

Nisse Simonsson

 

Struntar i resurserna

Han arbetade under 35 år som överläkare och har med grund i sina breda kunskaper och erfarenheter som hjärnkirurg skrivit en rad vardagspsykologiska böcker, bland annat Hjärnbruk, Hjärnpiller, Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? och Glöm inte minnet. Nisse Simonson menar att alldeles för många människor reflexmässigt ger det pessimistiska tolkningsföreträde i livets olika situationer. Att de flesta struntar i sina egna positiva resurser.
– Varför kan man in stället inte anstränga sig lite och låta förnuftet vinna flest matcher i livets ständiga strid mellan förnuft och känsla? Det finns ju så mycket glädje, lycka och välmående att hämta i de egna erfarenheter och den egna tankeförmågan. 60 procent av alla svenskar som är sjukskrivna är inte kroppsligt sjuka utan mår helt enkelt bara dåligt och har existentiell olust, säger Nisse Simonson

Grundläggande emotioner

Av genetiska skäl har människan i regel lättare till fler pessimistiska än optimistiska tankar och känslor. Detta beror på att människan i begynnelsen under många miljoner år levde i en farofylld miljö på afrikanska savanner. Vårt släkte formades med sju grundläggande emotioner: glädje, sorg, oro, ilska, rädsla, skräck och äckel. Av dessa är endast glädje en positiv känsla.
Så hjärnans väg till glädje är alltså ganska snårig. Eller?
– Jag vill inte säga att det är svårt för en människa att känna glädje. Det finns ett uttryck som ringar in allt: ”Det är inte hur vi har det, utan hur vi tar det”. Och alla har ett eget ansvar för sina tankar och känslor, säger Nisse Simonson.
– Visst är vi programmerade med många mörka känslor. Men i dag lever vi i en värld som är tryggad på ett helt annat sätt, och då tycker jag att det är bättre att titta på vad som är bra och lära sig tänka på ett sätt som gör att vi inte mår så dåligt. Inte minst nu när vi vet att repeterade positiva tankar och handlingar verkligen ger positivt utslag.

Vi blir belönade

Hjärnan har två huvudvägar – att känna fara eller tillfredsställelse. I det förstnämnda läget skickar hjärnans larmsystem ut adrenalin och cortisol i kroppen och vi sätts i försvarsläge. Den andra vägen är muntrare. När vi uppleveker någonting positivt belönar hjärnan oss med högre doser av dopamin och endorfiner.
– Oxytocin är också ett hormon och en signalsubstans som är viktigt för oss för att må bra. Oxytocin utsöndras främst vid kroppsberöring. Det finns faktiskt de som har ”skinnhunger” och därför känner sig ensamma och nere efter som de har onaturligt lite kroppsberöring, säger Nisse Simonson.

Glädje går inte önska sig i födelsedagspresent. Glädje uppstår inte hux flux eller utlöses av någon annan, utan kommer från de tankar och känslor du själv väljer. I hjärnan finns ett starkt band mellan de tänkande och de känslomässiga delarna, och människan har därmed mycket god kapacitet för att medvetet skapa glädje.

Spår i hjärnan

– Varje tanke du tänker, oavsett om den är positiv eller negativ, sätter sina spår i hjärnan. Och eftersom vi i grunden har fler känslor som handlar om kamp för överlevnad smittar negativa tankar tre gånger så mycket som positiva, säger Nisse Simonson.
– Därför är det så väsentligt att fokusera på goda minnen och saker och skaffa sig nya goda upplevelser. Och glad och lycklig kan man inte bli om man ältar det man inte kan påverka, men man kan bli det om man fokuserar på det som går att påverka. Den som känner glädje och möjligheter har också lättare att lyssna till och ta in andras åsikter och erfarenheter.

Givandet en glädjekälla

Ett stressigt liv har negativ inverkan på glädje. Den som har högt stresspåslag blir lätt egoistisk och mindre empatisk, och sprider då negativa signaler till både sig själv och omgivningen. Betydligt närmare till välmående har den som tänker mindre på sig själv och mer på andra. En rad av världens glädjeforskare har fastslagit att givandet till andra är en i allra högsta betydande källa till glädje.

Således fanns det anledning till att den indiske politikern och andlige ledaren Mahatma Gandhi levde efter devisen ”den högsta meningen är att se och ta hand om andra” eftersom han ansåg att villkorslös givmildhet lönar sig i goda och glädjande känslor. Altruism, motsatsen till egoism, som grundinställning.

En större kick

– Eftersom vi är ett flockdjur och redan i urminnes tider lärde oss att dela med oss mår vi än i dag bra av att ge till andra. Då får vi en större kick än om vi får någonting själv, säger Nisse Simonson som finner det lite förskräckligt att vi i dagens samhälle ofta glömmer bort att se och tänka på andra:
– Att säga någonting vänligt och tacksamt till någon annan människa är ju så lätt. Genom att vara intresserade av andra sprider vi mycket glädje förutom att vi själva mår bättre av det.

Glädje leder ofta till skratt. Liksom glädjen har skrattet en positiv inverkan på hälsan. Exempelvis har det påvisats att skratt ökar förbränningen – och den som skrattar ordentligt varje dag i ett år kan minska upp till två kilo i vikt

Förnuftigt med skratt

Nisse Simonson menar att den förnuftiga människan inte bara av fysiska skäl söker efter goda skratt varje dag. Rent av dumdristigt vore annat när det nu är bevisat att hjärnan är formbar och att det i hög grad går att påverka hur den fungerar.

– Ett riktigt ordentligt gapskratt så man är alldeles utpumpad och svettigt efteråt är ju som en själslig orgasm. Man mår hur bra som helst. Och då är det väl bättre att vara glad och inte en mollstämd surkart som bara blir berusad av utebliven glädje, eller hur?

Svaren kan hjälpa dig till mer glädje

Den indiske författaren Rudyard Kipling, som bland annat skrev Djungelboken, hade ett knep när han skrev. Om han hade svaren på frågorna när, var, hur, vad, vilka och varför visste han att han kunde skriva en förståelig berättelse.
– Om man själv ställer sig samma frågor och letar efter svaren till varför man känt extra glädje vid något tillfälle kan man lära sig hur man kommer åt ännu mer glädje, säger Nisse Simonson.
– Det är ett bra analysverktyg som gör att man kan identifiera situationer som man mår bra av, och samtidigt utesluta de mindre bra.

❤️ Sanna

Nisse Simonsons 10 råd till dig som vill bli gladare, Kloka råd, här och nu, Mindfulness, glädje

Nisse Simonsons 10 råd till dig som vill bli gladare

1. Glädje och lycka kommer från dina egna tankar.
2. Livet går i tankens riktning.
3. Man kan grubbla sig sjuk – och man kan tänka sig frisk.
4. Ge akt på vad du tänker – och spräng bort mörka tankar.
5. Du inte ska idissla – stäng av det negativa tänket.
6. Du bör sluta vara surmulen. Lägg undan dina sorger – och snart skiner du upp igen.
7. Du bör göra glada saker.
8. Välja bort energislukande surkartar.
9. Söka efter ett rejält gapskratt varje dag.
10. Världen är som den är – och du mår som du väljer att leva i den.

❤️ Sanna 

Känsliga barn behöver förstående vuxna, Familj, Psykiatri

Känsliga barn behöver förstående vuxna

Marina Enström försöker se alla barns behov på daghemmet.Bild: YLE/Annika Löfgren

Daghemsgården kryllar av barn vid niotiden på morgonen. Femåringarna tvistar om hur man får ner frisbeen från trädet. De yngre barnen far runt med skottkärror och trehjulingar. Någon drar i barnskötarens jackärm, en annan gråter. Här gäller det att ha många ögonpar och människor med förmåga att se bakom beteendet.

En av dem som ser ut att kunna det här är barnskötaren Marina Enström på Munksnäs småbarnsskola i Helsingfors.

- Mitt viktigaste jobb på dagis är att iaktta och försöka se alla barns behov. Det gäller särskilt de känsligare barnen som inte alltid är så lätta att tolka.

Behöver lugn och ro

Marina Enström förstod relativt nyligen att hon är en högkänslig person. Det är den amerikanska psykologen Elaine Aron som myntat begreppet högkänslig i början av 90-talet, men först nyligen har man börjat tala om det hos oss.

Högkänsliga personer har ett känsligare nervsystem än genomsnittet. De tar in fler sinnesintryck från omgivningen och bearbetar dem ofta djupsinnigt. De berörs av musik och konst. Högkänsliga kan ha ett behov att dra sig tillbaka och fundera över saker och ting. Risken för överstimulering är stor - samtidigt som känsligheten gör de här personerna extra kreativa, empatiska och analytiska.

- Jag ser att många barn här på dagiset också är högkänsliga. De har ett större behov av lugn och ro och att man lyssnar på dem och diskuterar saker som hänt, säger Marina Enström.

Olika personlighetstyper

Ett dagis har alla de ingredienser som stressar en högkänslig person: tempo, buller, intryck och konflikter. Hur klarar man sig på dagis som högkänslig?

- Därför är det så bra att det också i personalen finns högkänsliga som kanske bättre förstår barn som liknar dem själva. Jag känner att jag har väldigt mycket att ge. Barnen behöver se olika personlighetstyper.

70 procent av de högkänsliga är introverta och många av barnen är av den lite blygare sorten. Det kan bli jobbigt i ett samhälle som värdesätter förmågan att stå på sig och armbåga sig fram. I Kina och Japan beundrar man däremot den eftertänksamma typen. Där är högkänslighet ett trumfkort, menar Enström som minns hur hon själv som barn ofta fick höra att hon inte borde vara så blyg och att hon borde våga mer.

- Jag kände ofta att det är något fel på mig.

Undvik överstimulering

Särskilt känsliga barn som växer upp i en förstående omgivning, där de får vara just så känsliga och försiktiga som de är, blir välmående vuxna. Nina Stark, som är styrelsemedlem för de Högkänsliga i Finland rf, säger att det viktigt att förebygga överstimulering hos känsliga barn. Ofta handlar det om att låta barnen vänja sig gradvis vid nya situationer och att se till att de får tillräckligt med tid för att smälta intryck. Och det kan vara bra att begränsa antalet aktiviteter på kvällar och helger.

- Man ska inte försöka härda barnen och lära dem genom att utsätta dem, utan hellre skydda dem från alltför mycket intryck.

Både Marina Enström och Nina Stark jobbar för att högkänsligheten ska bli mer känd och förståelsen för det här personlighetsdraget större.

Inställningen viktigast

- Sedan man började tala om högkänsligheten i Finland för ett år sedan, har många blivit oerhört lättade över att få höra att det inte är något fel på dem, säger Nina Stark. För de vuxna gäller det att få barnen att förstå att deras känslighet är en fin egenskap som man inte ska jobba bort.

❤️ Sanna

Steal time back, Timebandits, Now, Infinity, The Secret, Lev här och nu

...ett brev från Santa Monica damp ner hos mig...

❤️ Sanna

Hjälp dina barn att våga, Martin Foster, Psykolog, Jag törs inte mengör det ändå, Självkänsla

Enligt psykologen Martin Forster är det vanligare att barn lider av vardagsrädslor än av dålig självkänsla. – Självkänsla är ett svårt begrepp och många är osäkra på vad det betyder. Jag har märkt att det oftare handlar om rädslor.

Hur kan man hjälpa barn som inte vågar anta utmaningar, som inte vill pröva nya aktiviteter, eller som känner sig otrygga i samspelet med kamrater? Många skulle ge rådet att försöka stärka deras självkänsla.

Martin Forster hade tänkt skriva en bok om just det, men han upptäckte att det oftare handlar om barns rädslor.

– När ett barn drar sig undan, inte vill testa nya saker eller inte tar kontakt med andra sätter vi vuxna ofta etiketten dålig självkänsla. Men ofta är problemet mer sammansatt än så.

Det är barn som begränsas i sin vardag på grund av att de känner oro och rädsla för olika saker, men som inte har så starka symptom att de uppfyller diagnosen för fobi. Med sin nya bok ”Jag törs inte men gör det ändå” vill han hjälpa barn med deras rädslor och få dem att våga utmana dem.

– Hitta lagom svåra utmaningar. Vilka mål vill ni förmedla? Finn glädje i det ni gör. Lär barnet att det är okej att misslyckas. Om man ställer för stora krav kan de känna sig misslyckade, men samtidigt behöver de få testa. Uppmuntra dem att försöka igen på ett annat sätt. Det viktiga är att de lär sig att hantera rädslan så att den inte begränsar deras liv.

Tillsammans kan man göra upp en plan för hur barnet ska våga närma sig det otäcka i små steg.

– Prata om det som är jobbigt, men försök inte övertyga barnet om att det är ofarligt. Fråga barnet: vad behöver du lära dig? Och visa sedan hur man gör. Men vissa rädslor är faktiskt rimliga och helt befogade, tillägger han.

Enligt Martin Forster är god självkänsla inte en nödvändig förutsättning för lycka och framgång. Jakten på självkänsla kan till och med göra mer skada än nytta.

– Det är förstås bättre att tycka bra om sig själv än att tycka illa om sig själv. Men de som verkar må allra bäst är inte de som har bäst självkänsla utan de barn som inte funderar så mycket på sig själva.

Om man ägnar alltför mycket tid åt att ständigt värdera sitt eget värde, kan man missa samspelet med omgivningen, upplevelser och relationer.

– Så om du frågar hur barnet mår och får ett ”vet inte” till svar, är det ett gott tecken, säger Martin Forster.

Men varför har yngre barn bättre självkänsla än skolbarn?

– Mindre barn utsätts inte för krav på samma sätt och är därför inte rädda för att misslyckas.

Föräldrarnas beteende spelar också stor roll, anser Martin Forster. Oroliga barn har ofta överbeskyddaFnde och kontrollerande föräldrar som ständigt erbjuder hjälp. Det är inte ovanligt att föräldrar ger sig in i barnets konflikter eller svarar för sitt blyga barns räkning.

– Problemet är att barnet då aldrig får möjlighet att pröva sina vingar och utmana sina rädslor. Dessutom signalerar föräldrarna att barnet inte har förmågan att klara av saker själv.

Blyghet kan vara högkänslighet, Arbetarbladet, Leif Grytenius, Beteendevetare Doris Dahlin,

Högkänsliga barn betraktas ofta som blyga och tillbakadragna, fast de egentligen bara är upptagna med att bearbeta intryck.

– Högkänsliga vill inte göra fel, de vill först kolla av läget och göra rätt. Och de är ofta kloka för sin ålder, säger beteendevetaren Leif Grytenius.

Ett av fem barn anses vara ”högkänsligt”. Det är ett medfött personlighetsdrag som kan vara både en tillgång och en nackdel i livet. Känsligheten kan ta sig många uttryck, men ett vanligt kännetecken är att barnen upplevs som lite tröga i starten. I stället för att kasta sig in i leken står de vid sidan av och iakttar.

– Högkänslighet är inte en diagnos, det är ett personlighetsdrag, säger beteendevetaren Leif Grytenius från Gävle.

Han är själv högkänslig, är pappa till ett högkänsligt barn och föreläser ofta i ämnet.

– Jag har alltid trott att det varit något fel på mig. Det var så skönt när jag för tre år sedan för första gången läste om högkänslighet och förstod att jag är en sån.

Den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron, myntade begreppet ”highly sensitive person”. Hon beskriver det som att man har en låg tröskel för sinnesintryck och att det påverkar hela livet. Känsligheten kan vara både en sårbarhet och en gåva. Så länge stimulansen ligger på en lagom nivå, kan känsligheten göra de här barnen kreativa, empatiska och klarsynta. Men om intrycken blir för många är risken för överstimulering stor. En del drar sig undan medan andra reagerar med känsloutbrott. 

– Högkänsliga lägger märke till detaljer, både när det gäller syn, hörsel, känsel och smaker. De brukar vara först av alla med att känna lukten av mögel eller brandrök. Kan irritera sig på tvättlappar i kläder och vara känsliga för ljud, säger Leif Grytenius.

– Men vi blir lätt överstimulerade av alla intryck. En ny miljö gör oss helt slutkörda.

Många av de här barnen har också en moralisk känslighet som gör att de tidigare än sina jämnåriga tar samhälleliga problem på stort allvar. Eftersom de bearbetar information på ett djupare sätt och funderar mer över konsekvenserna av sitt eget och andras handlande. De kan därför till exempel vilja bli vegetarianer. Barnen kan också påverkas djupt av exempelvis tv-bilder från krigsdrabbade områden.

– De kan fundera över varför andra inte bryr sig, men det handlar bara om att andra inte är lika observanta på detaljer och sinnestämningar.

Leifs tips är att låta barnet få tid att känna in. Pusha inte för mycket. 

– Säg inte saker som: Kom igen, var inte så mesig! Högkänsliga barn kan bli förkrossade av tillrättavisningar.

Se också till att stärka barnets självkänsla.

– Bekräfta både barnet och barnets prestationer, säg till exempel: Vilka starka ben du har som kan springa så snabbt.

Läs mer: Hjälp ditt barn att våga

Kristina Netzén är mamma till ett högkänsligt barn och kontaktperson i Gävle för den nystartade SFH – Sveriges förening för högkänsliga.

– De här barnen vill ha koll på läget och behöver tid att smälta alla intryck. Vi försöker ha lugna starter på morgonen. Hon reagerar starkt på ljud och värme, det har hon gjort sedan hon var bebis.

Kristina tycker att det pratas alldeles för lite om högkänslighet.

– De betraktas som blyga och tillbakadragna och blir inte riktigt sedda. De svarar ofta: "Jag vet inte", för att de måste ha mer tid att fundera och sortera intryck.

Efter en skoldag kan dottern vara ledsen och helt slut på energi. På kvällar och helger försöker familjen skapa tid för lugn och vila.

– Förklara att det är okej att ta det lugnt. VI har också pratat med skolan om att hon behöver tid att förbereda sig. Hon kan få en fråga i förväg som hon kan svara på under lektionen. Hon räcker aldrig upp handen i klassen, men det är ett sätt för henne att få en chans att svara på lärarens frågor.

Doris Dahlin och Margareta Hägglund har skrivit boken "Drunkna inte i dina känslor". De pratar hellre om sensitivt begåvade och starksköra.

– Vi betraktar det inte som en diagnos utan som en begåvning, säger beteendevetaren Doris Dahlin.

Läs också: Doris skriver om fattigskammen

I djurvärlden är det den sensitivt begåvade som uppfattar faror, är riskmedvetna och varnar de andra i flocken för faror.

– Alla typer av personligheter behövs för flockens överlevnad.

Men nackdelen är att man kan bli överväldigad av alla intryck och känslor. En sensitiv person kan också vara bättre på att ta hand om andra än sig själv.

– Man kan behöva hjälp att acceptera sig själv och att livet fungerar så här för mig.

Högkänsliga behöver tid för lugn, vila och regelbundenhet.

– Det kan vara extra svårt i vårt stressiga samhälle med stora klasser och stökiga miljöer. 

Enligt Doris Dahlin gäller det att hitta en teknik att hantera alla intryck, ett sätt kan vara att ta mikropauser och meditera