24 september 2015

Släpp taget om det som ligger bakom dig, Agneta Sjödin, Kloka ord, Mittpunkt, Olle Hedberg

Beergsväg

Släpp taget om det som ligger bakom dig, förlåt det som behöver förlåtas. Omfamna stunden och välkomna det du möter med kärlek.~ Agneta Sjödin

Ja men det är lättare sagt än gjort, kanske du tänker. Jag har sett många exempel i mitt coachande liv på personer som har svårt att släppa taget om det som ligger bakom oss, det som tidigare hänt. Jag har träffat personer som har upplevt hemskheter som man får rysningar av att bara höra berättas, om övergrepp psykisk och fysisk misshandel, missär i uppväxt och mycket mera. De har många gånger haft svårt att släppa dessa oförrätter och att förlåta.

Den vanligaste missuppfattningen ligger i att man tror, att man genom att förlåta den som gjort orätten accepterar det som hänt, att man ger efter. Inget kan vara mer fel än det. Att förlåta är inte att acceptera eller ge eftergifter. Att förlåta är att förstå. Att förstå att det som hände då var då, det är inte verklighet idag. Så varför skada sig själv genom att älta ett minne man inte vill ha? 

Att förlåta är också att förstå att den oförätt man blev utsatt för inte har med en själv att göra. Det är alltså inget man kan ta ansvar för, så varför ta på sig det genom att älta det man inte vill ha och känslomässigt uppleva. Att förstå att den som gjorde oförrätten inte hade tillgång till bättre vetande, eller klarsynthet, än vad handlingen avspeglar. Den personen gjorde som han/hon gjorde för att de var de tankar som dök upp då som de bästa alternativet.

Att förlåta är att förstå att personen som gjorde oförätter vid det, eller de tillfällena, trodde att tankar är verklighet. Trodde att man måste agera på onda tankar, trodde att tankar är sanna. Hur många gånger har du inte tänkt dumma tankar som du inte har agerat efter? Massor säkert. Det som hände då var alltså att personens medvetandenivå var så låg att att han/hon agerade på det som tänktes. Faktiskt på samma sätt som den som hänger kvar i minnet av oförätter. 

Du som råkat ut för oförätter, släpp det. Visa att du har ett högre medvetande en den som gjorde dig illa. Låt inte den person som gjort dig illa styra över ditt liv nu genom att du hänger kvar vid tankar som inte är sanna idag, som inte är verklighet i dag, det händer ju inte nu. Gå vidare, lev ditt liv i kärlek och tyck synd om den stackare som inte förstod bättre än att göra dig illa, men ta inte ansvar för det som hände. Ta ansvar hur du vill se på händelsen, inget annat/ Olle Hedberg

Mittpunkt


❤️ Sanna

7 september 2015

VECKANS PEPTALK – BRUCE SPRINGSTEEN, Olof Röhlander, Kloka ord, Tankar

Veckans Peptalk – Bruce Springsteen

springsteen

VECKANS PEPTALK – BRUCE SPRINGSTEEN

Det finns en fascinerande historia om Bruce Springsteen som har följt med mig i över 20 år.

Det sägs att Bruce en gång satt i en bar och mötte ett fan, som berättade att han älskade Springsteen och hade alla hans skivor hemma. Det slutade med att Bruce följde med hem till honom. De satt sen och lyssnade till musik och pratade halva natten. För den där killen var det en dröm som besannades.

På grund av den berättelsen köpte en vän till mig alltid två exemplar av varje Springsteen-skiva. En var för att lyssna på. Den andra låg kvar i konvolutet, orörd i sin plastficka, ifall det otroliga skedde; att även han skulle få besök av Bruce. Då – och bara då – skulle han ta fram de oanvända exemplaren.

Min kompis hade ingen rolig uppväxt. Bruce fick därför en betydelse som få kunde förstå, eller ens försöka sätta sig in i. Texterna fungerade både som tröst, hopp och flyktmedel. De dubbla plattorna stod för något mer än bara en osannolik önskan. De påminde honom om att fortsätta tro på en bättre framtid. Om att inte ge upp på livet. Det är precis sådant som Springsteens låtar ofta ger uttryck för.

Bruce kom aldrig och hälsade på. Vi kunde sitta i timmar och lyssna till ‘Jungleland’, ‘Badlands’ och ‘New York City Serenade’. De orörda exemplaren stod prydligt kvar i hyllan, lite grand vid sidan av.

Vissa tycker kanske att det här är en sorglig historia, och visst, men för mig är den framför allt vacker. Jag såg de där dubletterna som ett hälsotecken. De betydde något för honom. Allt behöver inte besannas, eller levas. Saker kan fylla en funktion ändå, ge tillvaron mening. Det är nog värre om man aldrig tillåter sig att känna för något alls. Har du dina drömmar kvar? Är det även dags att odla nya?

❤️ Sanna