Känsliga barn behöver förstående vuxna
Daghemsgården kryllar av barn vid niotiden på morgonen. Femåringarna tvistar om hur man får ner frisbeen från trädet. De yngre barnen far runt med skottkärror och trehjulingar. Någon drar i barnskötarens jackärm, en annan gråter. Här gäller det att ha många ögonpar och människor med förmåga att se bakom beteendet.
En av dem som ser ut att kunna det här är barnskötaren Marina Enström på Munksnäs småbarnsskola i Helsingfors.
- Mitt viktigaste jobb på dagis är att iaktta och försöka se alla barns behov. Det gäller särskilt de känsligare barnen som inte alltid är så lätta att tolka.
Behöver lugn och ro
Marina Enström förstod relativt nyligen att hon är en högkänslig person. Det är den amerikanska psykologen Elaine Aron som myntat begreppet högkänslig i början av 90-talet, men först nyligen har man börjat tala om det hos oss.
Högkänsliga personer har ett känsligare nervsystem än genomsnittet. De tar in fler sinnesintryck från omgivningen och bearbetar dem ofta djupsinnigt. De berörs av musik och konst. Högkänsliga kan ha ett behov att dra sig tillbaka och fundera över saker och ting. Risken för överstimulering är stor - samtidigt som känsligheten gör de här personerna extra kreativa, empatiska och analytiska.
- Jag ser att många barn här på dagiset också är högkänsliga. De har ett större behov av lugn och ro och att man lyssnar på dem och diskuterar saker som hänt, säger Marina Enström.
Olika personlighetstyper
Ett dagis har alla de ingredienser som stressar en högkänslig person: tempo, buller, intryck och konflikter. Hur klarar man sig på dagis som högkänslig?
- Därför är det så bra att det också i personalen finns högkänsliga som kanske bättre förstår barn som liknar dem själva. Jag känner att jag har väldigt mycket att ge. Barnen behöver se olika personlighetstyper.
70 procent av de högkänsliga är introverta och många av barnen är av den lite blygare sorten. Det kan bli jobbigt i ett samhälle som värdesätter förmågan att stå på sig och armbåga sig fram. I Kina och Japan beundrar man däremot den eftertänksamma typen. Där är högkänslighet ett trumfkort, menar Enström som minns hur hon själv som barn ofta fick höra att hon inte borde vara så blyg och att hon borde våga mer.
- Jag kände ofta att det är något fel på mig.
Undvik överstimulering
Särskilt känsliga barn som växer upp i en förstående omgivning, där de får vara just så känsliga och försiktiga som de är, blir välmående vuxna. Nina Stark, som är styrelsemedlem för de Högkänsliga i Finland rf, säger att det viktigt att förebygga överstimulering hos känsliga barn. Ofta handlar det om att låta barnen vänja sig gradvis vid nya situationer och att se till att de får tillräckligt med tid för att smälta intryck. Och det kan vara bra att begränsa antalet aktiviteter på kvällar och helger.
- Man ska inte försöka härda barnen och lära dem genom att utsätta dem, utan hellre skydda dem från alltför mycket intryck.
Både Marina Enström och Nina Stark jobbar för att högkänsligheten ska bli mer känd och förståelsen för det här personlighetsdraget större.
Inställningen viktigast
- Sedan man började tala om högkänsligheten i Finland för ett år sedan, har många blivit oerhört lättade över att få höra att det inte är något fel på dem, säger Nina Stark. För de vuxna gäller det att få barnen att förstå att deras känslighet är en fin egenskap som man inte ska jobba bort.
❤️ Sanna
