26 juli 2016

3 saker du kan sluta köpa och börja göra själv, majonnäs, ,jordnötssmör och ketchup, miljövänligt och färre kemikalier

Spara pengar, bli mer miljövänlig och få i dig färre gifter och kemikalier. Många produkter du normalt köper färdiga går finfint att göra själv. Här bjuder vi på enkla recept på jordnötssmör, majonnäs och ketchup.

1. Lättgjord majonnäs

Ett helt ägg
2 tsk vitvinsvinäger
3 krm salt
1 krm vitpeppar
1 tsk dijonsenap
2 dl neutral matolja, till exempel rapsolja
Alla ingredienser ska vara rumstempererade, annars kan majonnäsen skära sig.
Lägg dem i den höga, smala skålen som hör till din stavmixer. Stoppa i mixern längst ner i botten, kör på högsta effekt och höj sakta mot ytan i ca 5 sekunder. 

2. Jordnötssmör

Ca 400 gram saltade jordnötter, gärna ekologiska
1-2 msk valfri ätbar olja (till exempel kokos eller jordnöt)
Kör jordnötterna i en matberedare tills de är finhackade. Häll i oljan samtidigt som du fortsätter köra. När allt mixats till en slät smet är jordnötssmöret klart.
Förvara i en burk med tättslutande lock i kylen.

3. Ketchup

Ca 1,5 dl tomatpuré
0,5 dl äppelcidervinäger
0,5 tsk salt
0,5 tsk oregano
0,5 tsk kummin
En nypa peppar
1 tsk senapspulver
Eventuellt lite vatten
Blanda alla ingredienser väl i en skål. Smaka av. Blir ketchupen för tjock, späd med lite vatten.
(Info och bild från Land.se och Google)

Meta Abborre, tips, land.se, Expertens bästa tips: Så fångar du den största abborren i sommar.

Om det är någon fisk som är på hugget i värmen så är det abborren. Gör som vår reporter Pär Lindberg, stanna upp vid abborrgrynnan när du är på väg hem efter badturen och fånga en god middag med spinnare.

En ljummen svensk sommarkväll sitter jag tillsammans med min flickvän Kajsa i en guppande båt. Vi har ankrat upp vid en grynna och börjat kasta där det brukar finnas fina matabborrar.
– Jag har något på. Oj, vad den drar! ropar Kajsa efter några kast.

Jo då, det är en fin abborre som sprattlar i vattenytan när den kommer in till båtkanten. Jag lyfter in den i båten. Krokar loss den och är på väg att kasta tillbaka den av gammal vana.
– Vad tänker du göra? undrar Kajsa med orolig röst.
– Släppa tillbaka den, säger jag.
– Det kan du väl inte göra? säger Kajsa.

Jag höll på att glömma bort att vi har talat om en god abborrmiddag vilket Kajsa nu bestämt påminner mig om. Vi är nykära, Kajsa och jag. Och nu när jag upptäckt att hon gillar att fiska blir jag om möjligt ännu kärare. Vi har en härlig fisketur i den ljumna sommarkvällen. Vi får massor med fina abborrar men nöjer oss med att ta upp ett lagom antal till middagen. Det är verkligen en fin upplevelse vi får tillsammans och middagen är pricken över i. Det stämmer faktiskt: Den fisk man fångat själv smakar ännu godare än den man köper. Det konstaterar vi bägge två när vi stoppar i oss av de smörstekta abborrfiléerna.

Går i stora stim

"FISKELYCKA

Små abborrar går i stora stim.
De små kan klumpa ihop sig i tusental men ju högre medelvikten blir på dem, desto färre fiskar blir det i stimmet. Riktigt stora abborrar, på över 1 kilo eller mer, brukar det endast finnas några få individer av och om de alls går i något stim så är det ytterst få fiskar i det stimmet.

Jag föredrar spinnare som väger mellan 6 och 10 gram.
Några favoritspinnare är Mepps och Vibrax i storlek 2, 3 och 4 och de fina, svensktillverkade Myranspinnarna, Agat och Vipp. ABUs Droppen och Reflex är andra favoriter jag har.

Det viktigaste är att spinnarnas sked är lättstartad och roterar bra.
Jag brukar dra till lite lätt med spötoppen när jag börjar inspinningen för att få snurr på betet direkt. Det är viktigt att man har ett litet och smidigt beteslås med ett bra lekande som motverkar lintvinning.

Alla traditionella spinnare tvinnar linan mer eller mindre med något undantag. Har man ett lekande som inte fungerar blir linan tvinnad och man får trassel som är svåra att reda ut. Har linan blivit tvinnad så kan man hänga den bakom båten utan bete och beteslås och släpa den ett tag. Då tvinnar linan upp sig och man får veva in den och knyta på allt igen.

Håll utkik efter löjor

Abborrarna finns på många platser i sjön eller i skärgårdsviken. Mest koncentrerat brukar de stå runt steniga grynnor eller kring undervattensryggar som löper ut från en udde. I gryning och skymning jagar de mest aktivt. Håll utkik efter löjor eller annan småfisk som sprätter i ytan. När du upptäcker skvätten i ytan kan du vara säker på att även abborren är där

På sommaren går abborren ofta högt upp i vattenskiktet och jagar löja. En spinnare med sitt vibrerande ljud lockar till sig stimmet från ganska långt håll. Betydlig längre ifrån än till exempel en jigg gör.

Min dotter Celina har följt med mig och fiskat sedan hon var liten. Nu är hon vuxen och har fått egna barn. Några dagar efter ett riktigt fint abborrfiske är det dags för Celina och hennes dotter Julia att hänga med. Vi har varit på badtur när jag stannar vid en abborrgrynna en bit utanför en vass.
– Varför stannar du, morfar? undrar Julia.
– Vi ska bara fiska lite abborre, svarar jag.

Det dröjer inte lång tid innan det nappar för Celina. Julia följer händelseförloppet med stora ögon.
– Är det en abborre, morfar? frågar Julia.
– Det är en fin abborre mamma har på kroken, svarar jag.
– Den ska vi släppa tillbaka! meddelar mamma Celina.

På den här turen är vi inte ute efter att ta upp några abborrar utan släpper försiktigt tillbaka dem. Det blir ändå ett oförglömligt ögonblick för Julia, mamma Celina och morfar. En gemensam fiskeupplevelse stärker familjebanden och ger härliga minnen att tänka tillbaka på under den långa och mörka vintern.

Finvädersfisk

Jag har lärt mig genom åren att abborrarna gillar bra väder. Lågtryck och hård vind är alltså inget abborrväder. Det är nog därför abborren är extra trevlig att fiska efter. Finvädersfisk som den är. Silverfärgade spinnare brukar alltid göra susen. Inslag av rött eller rosa är bra. Vid grumligt vatten eller precis i skymningen kan fluorescerande färger vara extra bra. De reflekterar även det svagaste ljus så att spinnaren syns bra.

SMIT INTE. Kajsas abborre försöker skaka sig loss vid båtkanten.
SMIT INTE. Kajsas abborre försöker skaka sig loss vid båtkanten.

På det stora hela tror jag dock att det är den snurrande och vibrerande skeden som är det som gör spinnaren effektivare än andra beten under sommaren. När vattnet kyls ner under hösten och abborrarna är köldstela och simmar ner mot djupare vatten finns det andra beten som är effektivare. Men på sommaren är det spinnaren som regerar!

Rätt bete i värmen

  • Spinnare består av en kropp och en sked som roterar runt spinnaren när den dras genom vattnet. Vissa modeller har dubbla skedar som roterar mot varandra för att undvika lintvinning.
  • Den roterande skeden skapar ljudvågor som fisken uppfattar som en fisk på flykt och som därför lockar till sig abborrarna från ganska långt håll. Även ljusreflexerna som spinnarskeden ger lockar fisken till hugg.
  • De flesta spinnare tvinnar linan. Använd därför alltid ett bra litet beteslås med lekande som motverkar lintvinningen.
  • Spinnare kan ibland vara utrustade med ett huvud som till exempel Mörrumsspinnaren. Den kastar längre och motverkar lintvinning.
  • Det finns en uppsjö av fabrikat och modeller. Några av de mest vanliga: Mepps, Super Vibrax, Myran-spinnarna, Droppen och Reflex.
  • Den svenska Myranspinnaren kom till 1949 genom att Paul Johansson satt och filade på en matsked som till slut blev en spinnare. Myranspinnaren blev inledningen på ett kapitel svensk sportfiskehistoria.
BRA DRAG. Spinnare i alla färger.
BRA DRAG. Spinnare i alla färger.
Av: Pär Lindberg

16 juli 2016

Vanligaste felet vuxna gör med bråkiga barn, tänkvärt, kloka ord,Psykolog Bo Hejlskov Elvén



Det vanligaste felet som vuxna gör med ”bråkiga” barn är att skälla på dem, enligt psykologen Bo Hejlskov Elvén. Det gäller att utgå ifrån barnets förmåga – inte att visa vem det är som bestämmer.

Hur gör man när ens ”vanliga” barn bråkar? Det låter som en fråga som är lätt att besvara. Men psykologen Bo Hejlskov Elvén får den ganska ofta när han hjälper föräldrar som har barn med särskilda behov.
Ofta upptäcker de att samma råd funkar även med deras andra barn. Det gjorde att han skrev boken ”Barn som bråkar, att hantera känslostarka barn i vardagen” (Natur och kultur) tillsammans med författaren och journalisten Tina Wiman.
Han berättar att en chef en gång påpekade att han försörjer sig på folks maktlöshet.
– Det kanske låter respektlöst, säger han och skrattar, men det är faktiskt det jag gör.
Vilka är då de vanligaste felen som vuxna gör?
– Utskällningar, säger han utan att tveka.
En del menar att barn behöver lära sig att ta emot en ordentlig tillrättavisning. Då brukar Bo ställa en motfråga: ”Tycker du att det behövs en rejäl utskällning i ett äktenskap också?”
– Då brukar de förstå vad jag menar, säger Bo och hänvisar till modern forskning som visar att utskällningar motverkar sitt syfte.
Barn är ju inte lika självständigt tänkande som vuxna. De har dessutom omogna hjärnor. Därför tycker en del vuxna att de måste göra en kraftig markering ibland.
– Men just för att det rör sig om barn måste du anpassa åtgärden ännu mer och inse att det inte hjälper att skrika.
Det handlar alltså om förstå vad barnet har förmåga till. En utskällning gör bara att det känner sig utsatt, enligt Bo.
En del skulle säga att föräldrar har blivit flatare, men han hänvisar till studier som visar att vi skäller mer på barnen i dag än för trettio år sedan.
– Förr var det vanligare att vi tog tag i barnet. Men för vissa barn kan det faktiskt vara värre med en utskällning än med en fysisk intervention.
Men den som snor en kaka kanske lär sig att inte göra om det? Utskällningen kan väl avskräcka och få slut på beteendet?
Nej, tvärtom visar forskningen att den som får en utskällning snor fler kakor men blir bättre på att dölja det, enligt Bo Hejlskov Elvén.
Okej, nästa kardinalfel som vi gör?
– Tron att en jobbig insats i stunden får effekt i framtiden. Vi kanske tjatar på ungarna att de måste äta. Det beror på att vi tror att det blir bättre nästa gång. Men det blir bara ännu jobbigare.
Matbordet är bland de sämsta ställena att ställa till med en scen vid, menar Bo Hejlskov Elvén. I stället ska man försöka få alla att känna att det är lustfyllt att sitta där. Annars förvandlas det till en plats för olust, där vuxna lätt överför mycket av sin egen ångest kring barnets ätande.
Så vad gör man när barnet inte äter?
– De allra flesta barn äter nästa gång. Om barnet är underviktigt så gör man en plan för vad barnet ska äta och när.
Bo berättar att han själv nyligen gjorde sig skyldig till att utlösa och förstärka en konflikt vid bordet. Det var hans ettåriga barnbarn som sjöng högt när de var på restaurang. När han sa åt henne att sluta så slängde hon glaset i golvet. En ettåring kan inte hålla tillbaka den typen av beteende i den situationen.
– Det visste ju jag. Hon blev glad och uttryckte sin glädje. Och så kommer den där jäkla morfarn och förstör alltihop. Jag borde i stället ha försökt avleda uppmärksamheten.
Om det hade varit ett litet äldre barn kanske någon hade försökt tvinga honom eller henne att städa upp själv. Men då handlar det mest om att demonstrera sin makt, menar Bo Hejlskov Elvén.
– Det har ingen effekt, att tvinga barnet att städa kommer inte att öka tilliten eller göra att beteendet upphör. Barn lär sig nämligen inte genom att misslyckas, utan genom att lyckas.
Vad gör man, då?
– Man städar och snackar inte så mycket. Sedan försöker man ändra förhållandena så att situationen inte inträffar igen.
Bo Hejlskov Elvén vill understryka att det inte rör sig om ”curling”, eller ”tassande”, som han hellre kallar det.
– Tassande handlar om att man i alla situationer försöker undvika att barnet ska bli ledset. Det gör att vi blir osäkra, oförutsägbara och otydliga. Det viktigaste är att man försöker anpassa styrningen efter vad barnet har en chans att klara av, vilket är motsatsen till tassande.
Det tredje stora felet som många gör är att upprepa något som inte fungerar. När vi börjar skälla och ser att det inte får effekt så ska vi inte skrika ännu högre. Då hamnar vi lätt i en ännu värre konflikt. Det hör ihop med att vi vill att vi ska vinna och att barnet ska förlora.
– Det är konstigt eftersom vi egentligen vill fostra självständiga barn.
I stället ska man försöka jobba med och inte emot barnet, enligt Bo. Om du säger till barnet att borsta tänderna och lägga sig och det vägrar och säger att det ska spela klart en bana i dataspelet. Då fortsätter du kanske bara att tjata tills du till slut måste dra ut sladden till datorn. Barnet säger fula ord och konflikten stegras.
– Du kan i stället säga ”okej, spela klart banan”. Sedan sätter du dig bredvid ungen tills banan är färdigspelad. Då undviker du att barnet börjar spela ett nytt spel vilket lätt inträffar eftersom barn är omogna. På så sätt går man alltså tillsammans mot målet.
Det fjärde kardinalfelet som vi gör oss skyldiga till är att inte skilja den egna känslan från barnets. Barnet blir argt och vi blir arga tillbaka, i stället för att backa för att inte låta sig ”smittas” av barnets känslor, enligt Bo.
Som vuxen har man det ansvaret, menar Bo och tar ett exempel från trafiken: Om någon ger dig fingret i en rondell så ger du inte fingret tillbaka.
– Du kanske skakar på huvudet och tänker att den personen måste vara litet speciell och så kör du vidare. Om du stannar och försöker fostra någon så kan du hamna i en onödig konflikt.
Det handlar om att se vad som är min och vad som är din reaktion, att kunna känna med någon – utan att fångas av samma känsla.
I boken skriver han att den som får sladd på bilen gör klokt i att inte kasta sig på bromsen. I stället ska man frikoppla, försöka vara följsam och styra med bilen. På samma sätt gör man om barnet vägrar att plocka in i diskmaskinen för att det ska se något program som börjar. Då säger man ”okej, gå och se programmet och kom tillbaka senare och plocka in disken”.
– Det gäller att hitta en utväg som hjälper barnet. Du måste gå med innan du kan hjälpa tillbaka.
Bo tar exemplet med det ryska planet som sköts ned av Turkiet. Det var en ganska aggressiv handling som gjorde att Ryssland reagerade starkt. Men i stället för att bygga upp en konflikt genom att svara med samma mynt, tar man reda på vad man kan göra för att det inte ska hända nästa gång.
– I ett sådant fall är det ingen som ifrågasätter ett flexibelt agerande eller kallar det för ”curling”. Det handlar om att vara pragmatisk i  stället för att hela tiden göra motstånd.
Fakta. Bo Hejlskov Elvén
Bo Hejlskov Elvén är legitimerad psykolog och författare. Han har lång erfarenhet av att handleda och utbilda pedagoger i hantering av problemskapande beteende utifrån lågaffektiva metoder, vilket bland annat innebär att skapa lugn och undvika att dras med i starka affekter.
Tidigare böcker av Bo Hejlskov Elvén har handlat om problembeteenden inom bland annat skola, äldrevård och psykiatri, och vid utvecklingsmässiga funktionshinder.

(Info från Google och DN.se)

13 juli 2016

Pilfink, lik gråsparv, kommer dagligen på besök, fram med Solögas bokDjurens språk


Älskar fåglar, en Pilfink kommer dagligen och trippar på altan...

Djurens språk: 
Sysselsätt dig, gör bruk av dina gåvor. Min gåva till dig är att ha ett aktivt liv.
Här handlar det om att göra saker, både för dig själv och andra. Se dock till att hämta andan emellanåt.


1 juli 2016

Dina barn tillhör dig inte av Khalil Gibran, Tänkvärt!



Dina barn tillhör dig inteav Khalil Gibran
Dina barn tillhör dig inte
de är söner och döttrar av själva livets längtan
De kommer genom dig, men inte från dig
och fastän de är hos dig tillhör de dig inte.
Du kan ge dem din kärlek, men inte
dina tankar, ty de har egna tankar.
Du kan hysa deras kroppar, men inte
deras själar, ty deras själar befinner sig i
morgondagens land, som du inte
kan besöka, inte ens i dina drömmar.
Du kan sträva efter att likna dem
men försök inte att göra dem lika dig själv
Ty livet går inte tillbaks
och dröjer inte vid igår.
(Info och bild hämtat från Google)