Allt fler unga hamnar i dataspelsmissbruk och barn med NPF är särskilt
utsatta. Föräldrarna står ofta handfallna och vet inte var de ska vända sig
med sin oro. För att hjälpa dem och barnen startade
Patrik Wincent Dataspelsakuten.
Patrik Wincent, grundare av och vd för Dataspelsakuten och Internetakuten, vet allt om dataspelsmissbruk. Han har själv varit där, fast i ett destruktivt beroende. Som ung spelade han som mest 10-12 timmar per dygn under 3-4 års tid.
Han är 41 år i dag och spelen som lockade honom in en fantasivärld som barn var långt ifrån lika utvecklade som i dag. Då var det Commodore 64, Amiga 500 och Atari som gällde. Det tog en halvtimme bara att få igång spelen, men de psykologiska mekanismerna var de samma: han fick bättre självkänsla genom att vara duktig i spelet och han kunde fly från verkligheten.
– Har man det jobbigt hemma eller i skolan är det vanligt att man tar till olika typer av flyktbeteenden för att känslomässigt kunna stänga av. Dataspelsmissbruk är ofta första steget. Så var det för mig, säger han och berättar att uppväxten på Sorgenfri i Malmö ofta var tuff, både hemma och i skolan.
Spelar 16 timmar per dygn
Patrik Wincent förklarar att han i dag möter många unga killar som, precis som han själv, har hamnat i dataspelsmissbruk som följd av en jobbig uppväxtmiljö. Men han möter också dem som haft en väldigt kärleksfull och trygg uppväxt och ändå blivit ”fastkrokade”.
Patrik Wincent förklarar att han i dag möter många unga killar som, precis som han själv, har hamnat i dataspelsmissbruk som följd av en jobbig uppväxtmiljö. Men han möter också dem som haft en väldigt kärleksfull och trygg uppväxt och ändå blivit ”fastkrokade”.
Spelens effekt på hjärnan är inte att leka med, förklarar han. Nivåerna av dopamin, kroppens må bra-hormon, skjuter i höjden och den som spelar behöver hela tiden mer och mer för att få samma känsla av välbefinnande i kroppen.
– En person som kanske börjar spela ett par timmar om dagen vill snart spela hela natten. Vi jobbar med många ungdomar som spelar upp emot 16 timmar per dygn. De orkar inte längre gå till skolan, träffar inga kompisar, äter ofta bara skräpmat – och går upp i vikt. Och de kan bli aggressiva mot föräldrarna, som försöker sätta ner foten, tyvärr ofta för sent.
I början kan föräldrar till och med tycka att det är tryggt att barnen är hemma och spelar dataspel i stället för att kanske vara ute och dricka alkohol.
– De känner att ett tyst barn är ett bra barn, och tycker också att det är skönt att få lite egentid efter jobbet. Men när de väl inser att ’oj, det här var inte bra’, har barnen redan utvecklat ett missbruk och ett tvångsmässigt beteende, säger Patrik Wincent.
Ungdomar med NPF särskilt utsatta
Många av de ungdomar som får hjälp hos Dataspelsakuten har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Patrik Wincent uppskattar att omkring 30 procent av alla de ungdomar han möter har någon form av problematik inom autismspektrat eller annan NPF, såsom adhd och add.
Många av de ungdomar som får hjälp hos Dataspelsakuten har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Patrik Wincent uppskattar att omkring 30 procent av alla de ungdomar han möter har någon form av problematik inom autismspektrat eller annan NPF, såsom adhd och add.
– De har ofta en större förkärlek för spel än andra, på grund av spelen snabbt triggar igång hjärnans belöningssystem, säger han.
Han nämner studier som visar att barn med ”bokstavskombinationer” har lägre nivåer av signalsubstansen dopamin än andra, och att dessa barn därför lättare lockas av de ”kickar” som spelandet ger.
– Personer med Asperger kan också trivas bättre i den virtuella världen. Där behöver de inte skapa ögonkontakt eller möta människor i grupp. Men spelandet är ingen lösning, det kan i stället göra problemen större, säger Patrik Wincent.
Spelandet kostar pengar
De mest vanebildande spelen i dag är så kallade ”massively multiplayer online role-playing games” (förkortas MMORPG), ”multiplayer online battle arena (MOBA) och spel av typen First-person shooter (FPS). I samtliga är man ständigt uppkopplad mot internet och spelar mot andra personer i lag eller grupper av olika storlek.
De mest vanebildande spelen i dag är så kallade ”massively multiplayer online role-playing games” (förkortas MMORPG), ”multiplayer online battle arena (MOBA) och spel av typen First-person shooter (FPS). I samtliga är man ständigt uppkopplad mot internet och spelar mot andra personer i lag eller grupper av olika storlek.
Spelen kostar i de flesta fall pengar på olika sätt, vilket enligt Patrik Wincent kan leda till att ungdomarna börjar stjäla av sina föräldrar för att ha råd, eller på andra sätt hamnar i ekonomisk knipa.
World of Warcraft (WoW) är det tveklöst största MMORPG-spelet, följt av Guild Wars och Lord of the Rings Online. Defence of the Ancients (Dota), Heroes of Newerth (HoN) är och Counterstrike (CS) och Battlefield (BF) är andra exempel på populära spel i de andra kategorierna.
Också andra typer av spel kan vara mycket beroendeframkallande. Det finns mängder av strategispel, äventyrsspel, sportspel, simulationsspel, rollspel, fightingspel – och enkla spel i mobiltelefonen som kan hålla ungdomarna sysselsatta i timmar.
Också andra typer av spel kan vara mycket beroendeframkallande. Det finns mängder av strategispel, äventyrsspel, sportspel, simulationsspel, rollspel, fightingspel – och enkla spel i mobiltelefonen som kan hålla ungdomarna sysselsatta i timmar.
Enligt Patrik Wincent är en person i riskzonen för missbruk om han eller hon spelar mer än tre timmar per dag.
– Då är det inte längre en fritidssyssla, utan spelandet börjar få konsekvenser i barnets liv. Ofta tappar barnet sina fritidsintressen, blir trött, vänder på dygnet, struntar i att göra sina läxor och börjar somna i skolan, säger han.
Från dataspel till alkoholmissbruk
För Patrik Wincents del byttes dataspelsmissbruket ut mot alkoholmissbruk efter gymnasiet. Han utgjorde halva duon i popbandet Look Twice, som var mycket framgångsrika på 90-talet och släppte skivor i 39 länder. Hits som ”Shake that rump” och ”Move that body” låg etta i Sverige och klättrade på Bollboardlistan.
För Patrik Wincents del byttes dataspelsmissbruket ut mot alkoholmissbruk efter gymnasiet. Han utgjorde halva duon i popbandet Look Twice, som var mycket framgångsrika på 90-talet och släppte skivor i 39 länder. Hits som ”Shake that rump” och ”Move that body” låg etta i Sverige och klättrade på Bollboardlistan.
Men spriten flödade och han kunde inte hantera uppmärksamheten. Till slut fick han sparken av skivbolaget – och sökte terapeutisk hjälp och genomgick tolvstegsprogrammet.
– Jag har varit frisk i tolv år nu. Första året av min nykterhet var så tufft att jag trillade ner i dataspelsmissbruket igen under en period. Jag använde spelandet som en flykt, säger han.
Sonen var i riskzonen
När hans nu 14-åriga son började hamna i riskzonen för dataspelsmissbruk för ett par år sedan upptäckte Patrik Wincent att det inte fanns särskilt mycket hjälp att få i Sverige. Han hade själv utbildat sig till terapeut under fem års tid och arbetade som psykosyntesterapeut och föreläsare, men bestämde sig för att lägga detta åt sidan för att starta Dataspelsakuten, som nu vuxit till att omfatta flera terapeuter och en beroendeläkare. De erbjuder olika typer av hjälp för hela familjekonstellationen, och arbetar också proaktivt genom att utbilda lärare, föräldraföreningar och besöka skolor.
När hans nu 14-åriga son började hamna i riskzonen för dataspelsmissbruk för ett par år sedan upptäckte Patrik Wincent att det inte fanns särskilt mycket hjälp att få i Sverige. Han hade själv utbildat sig till terapeut under fem års tid och arbetade som psykosyntesterapeut och föreläsare, men bestämde sig för att lägga detta åt sidan för att starta Dataspelsakuten, som nu vuxit till att omfatta flera terapeuter och en beroendeläkare. De erbjuder olika typer av hjälp för hela familjekonstellationen, och arbetar också proaktivt genom att utbilda lärare, föräldraföreningar och besöka skolor.
Patrik Wincent har också skrivit boken ”När vi släpper kontrollen”, som är en praktisk bok om dataspelsmissbruk som riktar sig till föräldrar som vill ha tips, råd och konkreta verktyg.
– Behovet av kunskap är enormt. Vi är det land i Europa där ungdomar spelar mest.
PATRIK WINCENTS TIPS TILL FÖRÄLDRAR:
1. Begränsa ditt barns tid framför skärmen. Du kan antingen låta barnet ha samma speltid i en vecka och sedan successivt minska den till den överenskomna tiden, eller låta barnet sluta tvärt och vara i abstinensen. Maxtid per dag bör inte vara mer än tre timmar. Det inkluderar all skärmtid, alltså även mobilen och all annan tid framför datorn.
2. Skapa konsekvenser vid brutna löften. Om ditt barn vägrar att sluta spela vid överenskommen tid, markera då tydligt att för varje minut barnet fortsätter att spela kommer samma tid att dras från nästa spelranson.
3. Schemalägg pauser i spelandet, till exempel tio minuter i timmen, då barnet kan äta mellanmål, prata med er och syskonen eller annat. Målet med detta är att bryta transtillståndet som barnet ofta hamnar i annars.
4. Acceptera avtändningsperioden. Var inte rädd för att barnet ska ha tråkigt om han/hon inte spelar. Låt barnet ha tråkigt och hitta andra saker att göra. Dopaminet är i obalans eftersom barnet har vant sig vid ständig stimulans.
5. Bli mer närvarande i ditt barns liv. Engagera dig i läxor och fritidsaktiviteter, och skaffa kunskap om ditt barns dataspel. Genom att spela ihop 30 minuter om dagen lär du dig om spelen och vad som lockar ditt barn. På Pan-European Game Information, www.pegi.info, hittar du info som hjälper dig fatta välgrundande beslut vid köp av dataspel.
SPELINDUSTRIN VÄXER
Tre av fyra dataspel i Sverige säljs i dag över nätet/digitalt.
Mellan 2014 och 2015 växte digital spelförsäljning i Sverige med 34 procent till 3,3 miljarder kronor.
Branschens omsättning steg med 35 procent under 2014, till närmare 9 miljarder kronor. Det är mer än värdet av den el Sverige exporterade samma år.
En kartläggning som Medierådet gjorde 2015 visar att hela 81 procent av Sveriges 9-16-åringar spelar dataspel. Pojkar spelar i högre utsträckning än flickor, men spelandet bland flickor ökar. Läs rapporten ”Ungar & medier 2015” här
Tre av fyra dataspel i Sverige säljs i dag över nätet/digitalt.
Mellan 2014 och 2015 växte digital spelförsäljning i Sverige med 34 procent till 3,3 miljarder kronor.
Branschens omsättning steg med 35 procent under 2014, till närmare 9 miljarder kronor. Det är mer än värdet av den el Sverige exporterade samma år.
En kartläggning som Medierådet gjorde 2015 visar att hela 81 procent av Sveriges 9-16-åringar spelar dataspel. Pojkar spelar i högre utsträckning än flickor, men spelandet bland flickor ökar. Läs rapporten ”Ungar & medier 2015” här
Källa: Dataspelsbranschen, Dagens Industri, Medierådet
(Info från Google och Dagens industri)
(Info från Google och Dagens industri)
