Har varit så intensivt och mysigt och familjärt m kidsen, vi har varit lediga tillsammans och fått så mycket gjort...nu ska de hem till R idag...
Jag vet jag ska vara lycklig: Har 2 friska barn, jobb, bra boende o underbara vänner...men mitt hjärta är trasigt, halverat utan dem...de är ju för tusan mina små juveler och jag har så svårt att vara utan dem...
Nu ska jag packa ner deras saker...gosa med dem och sen vinka adjö...detta är ett straff...
jag har inte fått barn för att se dem varannan vecka jag vill dela hela mitt liv med dem...men inte m R där är jag klar...skönt och slippa oro och bekymmer...vi drog åt varsitt håll...och i mitten står kidsen...
Men denna smällen har gjort mig "groggy" "låg" "sorgsen"...klart det är skönt med PAUSER (gillar inte ordet "egen tid") o träna, fika o vara för sig själv men inte så här...Jag är glad att jag har jobbet och mina toppen kollegor finns nog inte så bra jobbarkompisar någon annanstans...tro mig, vi är ett sammansvetsat gäng.
Jag måste bara skriva av mig...har en stor klump i magen...älskar att sitt vid tv.n o slappa på kvällen och veta att de sover sött och tryggt i sitt rum...när jag alltid kom hem innan från em skifter så gick jag alltid in o pussade dem på kinden när de sov...
De är min lycka mina underbara, söta, goa, omtänksamma, pratglada, lekfulla, sociala, bästa som finns ungar...
...och jag upprepar denna skit mening också, Klart att ungarna behöver sin Pappa osv. och jag visar dem inte att vi ska skiljas åt utan gör det lättsamt, och håller detta inom mig...det är inte det som det handlar om...det är att mitt hjärta är halvt och krossat o olyckligt utan dem...//Sanna
Jag vet jag ska vara lycklig: Har 2 friska barn, jobb, bra boende o underbara vänner...men mitt hjärta är trasigt, halverat utan dem...de är ju för tusan mina små juveler och jag har så svårt att vara utan dem...
Nu ska jag packa ner deras saker...gosa med dem och sen vinka adjö...detta är ett straff...jag har inte fått barn för att se dem varannan vecka jag vill dela hela mitt liv med dem...men inte m R där är jag klar...skönt och slippa oro och bekymmer...vi drog åt varsitt håll...och i mitten står kidsen...
Men denna smällen har gjort mig "groggy" "låg" "sorgsen"...klart det är skönt med PAUSER (gillar inte ordet "egen tid") o träna, fika o vara för sig själv men inte så här...Jag är glad att jag har jobbet och mina toppen kollegor finns nog inte så bra jobbarkompisar någon annanstans...tro mig, vi är ett sammansvetsat gäng.
Jag måste bara skriva av mig...har en stor klump i magen...älskar att sitt vid tv.n o slappa på kvällen och veta att de sover sött och tryggt i sitt rum...när jag alltid kom hem innan från em skifter så gick jag alltid in o pussade dem på kinden när de sov...
De är min lycka mina underbara, söta, goa, omtänksamma, pratglada, lekfulla, sociala, bästa som finns ungar...
...och jag upprepar denna skit mening också, Klart att ungarna behöver sin Pappa osv. och jag visar dem inte att vi ska skiljas åt utan gör det lättsamt, och håller detta inom mig...det är inte det som det handlar om...det är att mitt hjärta är halvt och krossat o olyckligt utan dem...//Sanna
