Kristallgrottorna i Chihuahua - ett underjordiskt underverk
En tolv meter hög och 55 ton tung kristall väcker vördnad. Och när den inte är ensam, utan hela omgivningen består av jättelika kristaller är upplevelsen hisnande. Ännu mer spännande blir det om man tänker på att jorden kokar en bit under fötterna och att det är därför luften är som i en ångbastu.
Så ser det ut i grottan Naica Mine.
Naica-grottan upptäcktes 1794, då några guldletare hittade en silverådra vid foten av ett berg som kallades Naica av tarahumara-indianerna. Fram till 1900 var det mest silver och guld som var av intresse. Efter det började man bryta zink och bly i större skala, då det var en betydligt bättre inkomstkälla.
Under den mexikanska revolutionen kom statsfientliga trupper till staden Chihuahua och begärde pengar av ägarna till gruvan. En av dem vägrade att betala och avrättades, vilket ledde till att gruvan stängdes mellan 1911 till 1922.
Precis innan gruvan skulle till att stängas hittade man den nu mer kända Cave of Swords på cirka 122 meters djup. Ett utrymme som var fyllt med varmt mineralrikt vatten och som när vattnet fått rinna ut, avslöjade helt otroliga kristallstavar som haft miljoner år på sig att växa fram. Tack vare kristallerna som man fann där, beslöt man sig för att låta just den grottan stå orörd och göra sitt bästa för att bevara grottan och dess makalösa kristaller. Trots att många av kristallerna har blivit samlarobjekt är det fortfarande en fascinerande plats att besöka. I en del av grottan är det så många kristaller på en och samma vägg, att det nästan ser ut som ett undervattensrev som sakta rör sig i havsströmmarna.
En geolog beundrar de vackra kristallerna. Förr var det vanligt att gruvarbetarna försökte stjäla med sig bitar av kristallerna men nu har gruvägarna spärrat av gruvan, både för att förhindra stöld och att kristallformationerna förstörs.
Spektakulär upptäckt
Så sent som i april år 2000 borrade två bröder, Juan och Pedro Sanchez, en ny tunnel i gruvan och mer eller mindre ramlade över en spektakulär upptäckt. Arbetarna i Naica-gruvan är vana vid att hitta kristaller under ett arbetspass, men den här upptäckten var något alldeles extra. Ingenjören som bröderna arbetade med, Roberto Gonzalez, förstod genast att de funnit en naturskatt och beordrade att tunneln skulle borras åt ett annat håll.
Tyvärr förstördes många kristaller under den här tiden då flera gruvarbetare försökte stjäla med sig vissa av de största kristallstavarna, eller i alla fall delar av dem. Gruvbolaget satte då upp en järndörr för att förhindra stölder och skador på kristallerna. Men en gruvarbetare gav inte upp så lätt. Han lyckades smita in i kristallgrottan genom ett trångt hål och med sig hade han plastpåsar med luft i, som han tänkte använda när luften i grottan blev för varm att andas. Tyvärr fungerade inte planen så bra och gruvarbetaren hittades senare död.
Vid en närmare titt på mannen ser man hur varmt det är i grottan. T-shirten är genomdränkt av och huden glänser av svett. Grottan värms av en magmaström ungefär tre kilometer längre ned och värmen går upp till 65 grader Celsius och fuktluftigheten ligger på 100 procent. Längre än tio minuter bör man inte tillbringa i grottan då man lätt kan få hallicinationer och även få svårt att ta sig ut för egen maskin.
Magmaström värmer grottan
Den som vill besöka grottan utrustas med hjälm, lampa, handskar och gummistövlar. Transporten ner i underjorden sker med truck, och värmen från jordens inre blir tydlig på 300 meters djup.
Själva ingången till kristallgrottan består av en ståldörr. Bakom den går en liten tunnel vidare till själva kristallgrottan och det är i tunneln som värmen stiger från obehagligt svettigt till glödhet. Luftfuktigheten ligger på 100 procent och värmen stiger upp till omkring 65 grader Celsius.
Själva kristallgrottan – Cave of Crystals – är spektakulär. Enorma, sagolika kristaller sträcker sig åt alla håll. Men hettan är inte att leka med och stannar man för länge är det risk för att man börja hallucinera och även får svårt att ta sig ut för egen maskin.
Värmen beror på att det finns en magmaström 3–3,5 kilometer längre ner och hettan därifrån letar sig genom håligheter ända upp till kristallgrottan. Nu är vissa delar av gruvan försedd med ventilation, men inte Cave of Crystals, där värmen från magman är påtaglig.
Det är magman som för med sig de mineraler som gruvarbetare letar efter och också den som skapar kristallerna. Magman flyter längs med Naica-gruvans förkastningar, letar sig in i tomrum och skapar helt naturliga strukturer som är komplicerade att förklara.
Man förväntar sig hitta fler utrymmen i berget med magnifika kristaller, då man vet att det finns tomrum som ännu inte borrats upp.
Det finns ytterligare några kristallgrottor, bland annat i Kalifornien, Pennsylvania och Winsconsin. Men ingen av dem har så stora och magnifika kristaller som finns att se i Mexiko.
