Andrummen: Så stärker du barnets självkänsla

Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln!

Glad pojke

Självkänsla är det värde vi sätter på oss själva. Om du har en bra självkänsla värderar du dig själv högt. Det handlar om hur du mår av att vara den du är. En god självkänsla är vetskapen om att du är älskvärd, viktig, duglig och unik.

Studier har visat att barn som tidigt uppfattar sig själva som bra och viktiga individer oftare växer upp med en starkare tro på sig själva. De har mindre behov av att imponera och få bekräftelse av andra för att må bra. De har ofta ett bättre förhållande till andra människor, är bättre på att hantera grupptryck och har lättare för att tacka nej till droger eller självdestruktiva beteenden. Att väl kunna hantera livet, känslor och beslut kommer från en grund av stark självkänsla.

God självkänsla

Ett barn med bra självkänsla kan:

lätt hitta nya vänner
ta ansvar
vara stolt över sina prestationer
kontrollera sitt humör
vara kreativ
ta på sig nya uppgifter och utmaningar
hantera både positiva och negativa känslor
hjälpa andra utan egen vinning.

Dålig självkänsla

Ett barn med dålig självkänsla kommer, förutom att inte känna sig älskat, att:

undvika att prova nya saker
skylla på andra för sina egna misslyckanden
vara lättpåverkat av andra
vara sämre på att utveckla sina talanger och begåvningar
ha svårt för att hantera normal frustration
säga saker som exempelvis: ”jag kommer att misslyckas” eller ”jag vet att jag inte kan.”

En av dina viktigaste uppgifter som förälder är att hjälpa dina barn att få en god självkänsla. Du och din partner är deras första och viktigaste lärare. Barnen lär känna sig älskade redan som bebisar när de får omvårdnad och tröst av er, när de skriker eller gråter. Hur barnet fungerar på förskolan, hur det kommer överens med familj och vänner beror till stor del på barnets självkänsla.

Det är inte särskilt svårt att hjälpa till att stärka barnets självkänsla. Faktum är att de flesta föräldrar gör det utan att ens tänka på det. Men vi är inte perfekta och alla gör vi misstag. Därför är det en god idé att läsa listan nedan.

Kärlek

Visa barnet dagligen, i både ord och handling, att du älskar det. Barn måste få känna att de är värda att älskas. När de känner sig accepterade, respekterade och älskade av de viktigaste människorna i deras liv, känner de sig också bekväma, säkra och trygga med andra. Barn som är trygga är mindre rädda för att prova nya saker och för att göra misstag. Berätta för barnet att du älskar det oavsett vad det säger eller gör – kärleken är villkorslös. Klappa, krama och gosa med barnet ofta.

Uppmärksamhet

Ge barnet uppmärksamhet och spendera tid med det. Du skulle säkert också undra över ditt eget värde om din partner eller dina arbetskamrater ignorerade dig. Prata med ditt barn och lyssna på barnet när det pratar. Intressera dig för barnets behov och önskningar (även om du inte kan uppfylla dem). Undvik att säga att du är upptagen hela tiden.

Respekt

Få ditt barn att känna sig som en värdefull familjemedlem vars idéer, känslor och önskemål alltid räknas och aldrig förringas. Barn känner respekt för sig själva och andra när de lär sig att vad de gör, tycker och känner är viktigt. Visa din respekt genom att finnas till hands och genom att lyssna intresserat. Genom att respektera barnets rätt till känslor kan du lära barnet att respektera andras känslor också. Acceptera vad barnet känner även om du tycker annorlunda.

Beröm

Ge barnet beröm och uppmuntran när det gjort något bra. Ge också beröm för hur barnet är som person: ”du är en så snäll” eller ”jag tycker om att du verkligen försöker trots att det är svårt”. Undvik däremot att ge överdrivet beröm. Att okritiskt överösa barnet med superlativ får det verkliga berömmet att urvattnas.

Var en god förebild

Prata inte illa om dig själv eller andra. Tveka inte över ditt omdöme och hänge dig inte åt självdestruktivt beteende som missbruk av alkohol, rökning, droger eller överdrivet ätande. Var optimistisk och positiv.

Tänk på språket

Undvik att vara nedvärderande. Inte ens på skoj ska du säga saker som: ”du är en sån liten fegis”. Mindre barn kan ta det på högsta allvar. Ge inte heller barnet skuldkänslor genom kommentarer som exempelvis: ”vi har inte råd att åka på semester eftersom alla dina leksaker kostar så mycket pengar”.

Kritisera rätt

Kritisera beteendet istället för barnet. Överdriv inte heller genom att inleda tillsägelser med ”du gör alltid…” eller ”du gör aldrig…”. Det är orättvist och knappast sant. Kritik ska användas för att lära inte för att såra.

Undvik orättvis bestraffning

Undvik bestraffning som är elak, genant (exempelvis inför kompisar), nedvärderande (”du är ingenting”) eller skrämmande (”då lämnar vi in dig på barnavårdscentralen”).

Uppmuntran

Det är mycket viktigt att ge barnet stöd och bekräftelse. Barn som har självförtroende och tillit till sin egen förmåga kan oftare leva ett lyckligt och produktivt liv som vuxna. Lär ditt barn att inte vara rädd för att göra misstag utan att lära från dem istället och att arbeta mot mål och känna stolthet över sina framgångar. Uppmuntra dem till att ta utmaningar, beslut och ansvar. Värdesätt försök och förbättringar likväl som avslutade uppgifter.

Realistiska förväntningar

Att tvinga barnet att sluta med blöja när det inte själv är redo lär inte göra barnet torrt snabbare. Risken är istället stor för att barnet känner sig misslyckat. Ge barnen möjlighet att lyckas genom att anpassa uppgifter och mål efter deras ålder. Att misslyckas ofta är inte bra för självkänslan. Det är å andra sidan inte heller bra att ha för låga förväntningar på barnet. Försök balansera dina förväntningar i förhållande till barnets ålder och egen utveckling.

Tillhörighet

Visa stolthet över familjens traditioner, bakgrund eller etniska härkomst.

Utrymme

Uppmuntra barnet att försöka på egen hand. Barnets motivation kvävs om du hela tiden hänger över det, ger råd och assistans utan att det efterfrågas. Då kan barnet vänja sig vid att du löser alla problem och konflikter istället för att själv försöka. Förutom att motivationen försvinner så försvinner också glädjen och självförtroendet över att ha lyckats på egen hand. Lär barnet att det inte behöver vara perfekt. Låt det få göra misstag och ta lärdom av dem.

Låt barnet få ta beslut

Det är nödvändigt att tidigt lära barnet att ta beslut - det utvecklar ansvar. Valen måste dock vara begränsade och anpassade för barnets ålder. Om du frågar vad barnet vill äta till middag blir nog svaret pannkakor med glass och saft. Ge istället barnet två alternativ att välja mellan.

Stödj intressen

Uppmuntra barnet att utveckla intressen eller en hobby. Det ger barnet en känsla av oberoende, självständighet och något att vara stolt över.

Låt barnet få känna sig viktigt

Barn känner sig viktiga om de kan hjälp till hemma. Att du låter barnet hjälpa till betyder också att du litar på det. Ge barnet uppgifter som det kan klara av.

Låt det få ta tid

Små barn är nybörjare på många saker. Därför är det inte så konstigt att det ofta tar lång tid för dem att genomföra dem. Ha tålamod och ta inte över bara för att du tycker att barnet gör en sak för långsamt. Om ni har tider att passa, försök att påbörja saker i god tid. Om du har bråttom kan ett annat tips vara att göra det hela till en tävling: ”Låt oss se vem som först får på sig skorna.”

Låt barnet vara unikt

Försök att inte jämföra barnet med syskon, vänner eller dig själv som barn. Tona ned konkurrens. Fokusera på vad barnet har istället för vad det inte har. Undvik även kommentarer som ”du är vackrare än alla andra” eller ”du ritar mycket bättre än alla dina kompisar”. Det kan kännas svårt att leva upp till en sådan glorifierad bild av sig själv. Och de som verkligen tror på det kan bli odrägligt arroganta.

Var konsekvent

Om du en dag säger att barnet ska sitta vid bordet när det äter kan du inte nästa dag tillåta att det ligger i soffan och äter. Det är förvirrande för barnet. Att veta vad som förväntas och vad som är tillåtet inger trygghet och säkerhet.

Efter en konflikt

Efter en konflikt bör man sätta sig ned med barnet i knäet och berätta vad som hände och varför man grälade. Genom konflikter kan man också lära sig mycket, bland annat om olikheter. Om konflikten löstes på ett bra vis kan alla partner ha lärt sig något. Avsluta aldrig en konflikt med isande tystnad.

Var sparsam med förbuden

Ett barn som hela tiden blir tillsagt att saker är farliga eller förbjudna kan hämmas i sin utveckling. Se istället till att hemmet är barnsäkrat eller att trädgården är säker så att barnet kan utforska miljön på egen hand utan risk för att skada sig.

Hjälp barnet att förstå sina känslor

Prata om barnets känslor och ge dem namn. Om barnet kan förstå sina känslor är det större chans att det kan hantera svåra stunder.

Bra självkänsla kommer inte över en dag. Den byggs steg för steg under lång tid. Självkänslan påverkas livet igenom och kan förändras. För att inte försvaga barnets självkänsla bör du undvika att:

ha för höga eller för låga förväntningar
skrika eller kritisera barnet inför andra
kritisera barnet oftare än du ger det beröm och uppskattning
kalla det nedvärderande ord som lat, klumpig, långsam och dum
kalla barnet misslyckat efter ett misstag
överbeskydda eller inte bry dig om barnet.

Det kommer tillfällen då gnäll och skrik gör att man helt kan tappa fattningen som förälder och vill slå näven i bordet eller daska till barnet. Använd då den beprövade tekniken att räkna till 10 eller gå till ett annat rum tills du har lugnat ner dig. Att slå eller skada barnet är maktmissbruk och det kan få livslånga konsekvenser, både fysiskt och psykiskt. Dessutom är det förbjudet. Sök hjälp om har problem att hantera situationen.

Artikeln är granskad och godkänd av:
Birgitta Klang, leg. barnsjuksköterska