Läkaren Nisse Simonson lär ut sambandet mellan kost och hälsa
Läkaren och föreläsaren Nisse Simonson ger här några stolpar:
- Hur man förlänger livet med ytterligare 16 friska år, där kost, sömn och motion är viktigt.
- Vi har levt på savannen i tre miljoner år och idag har vi plötsligt ändrat på allt, vilket inte alltid är så lyckat.
- Socker går in i hjärnan och påverkar på samma sätt som narkotika. Bröd är bundet socker och även pasta, ris och potatis är bundet socker.
- När barnen äter sina flingor på morgonen blir de först hyperaktiv och lagom till första lektionen blir de oroliga, nervösa och sprättiga när blodsockret sjunker. De följande lektionerna får eleverna energibrist! Hur fungerar undervisningen då? Arbetsmiljön för lärarna blir först hyperaktiva barn, sedan oroliga, nervösa och sprättiga, när energin tryter. Lärarna och barnen är slagna på förhand
- Barnens mat framkallar även inflammationer, ett förstadium till hjärt/kärl problem och senare demens. Kosten lägger också grunden till diabetes, övervikt och drogberoende.
- Det Dr Nisse Simonson inte hann med att nämna var att den fettsnåla kosten gör att barnens hjärnor (som består av 60 % fett) inte kan utvecklas normalt.
- Fruktsocker metaboliseras i levern precis som alkohol (båda kan ge fettlever) och man blir fet av för mycket frukt (som t.ex. juice).
- Nisse Simonson började äta D-vitamin och slutade med socker (även bundet) och med fruktsocker. Han tappade 10 kg i övervikt på två månader, utan att känna hunger.
- Dr Nisse Simonson blev på tre veckor symptomfri från sin kroniska tarmsjukdom som plågat honom under decennier.
- D-vitamin är viktigt för alla åldrar; barn, ungdomar, vuxna och inte minst äldre.
- D-vitamin minskar risken för cancer med cirka 60 %
Läkaren och föreläsaren Nisse Simonson ger här några stolpar:
- Hur man förlänger livet med ytterligare 16 friska år, där kost, sömn och motion är viktigt.
- Vi har levt på savannen i tre miljoner år och idag har vi plötsligt ändrat på allt, vilket inte alltid är så lyckat.
- Socker går in i hjärnan och påverkar på samma sätt som narkotika. Bröd är bundet socker och även pasta, ris och potatis är bundet socker.
- När barnen äter sina flingor på morgonen blir de först hyperaktiv och lagom till första lektionen blir de oroliga, nervösa och sprättiga när blodsockret sjunker. De följande lektionerna får eleverna energibrist! Hur fungerar undervisningen då? Arbetsmiljön för lärarna blir först hyperaktiva barn, sedan oroliga, nervösa och sprättiga, när energin tryter. Lärarna och barnen är slagna på förhand
- Barnens mat framkallar även inflammationer, ett förstadium till hjärt/kärl problem och senare demens. Kosten lägger också grunden till diabetes, övervikt och drogberoende.
- Det Dr Nisse Simonson inte hann med att nämna var att den fettsnåla kosten gör att barnens hjärnor (som består av 60 % fett) inte kan utvecklas normalt.
- Fruktsocker metaboliseras i levern precis som alkohol (båda kan ge fettlever) och man blir fet av för mycket frukt (som t.ex. juice).
- Nisse Simonson började äta D-vitamin och slutade med socker (även bundet) och med fruktsocker. Han tappade 10 kg i övervikt på två månader, utan att känna hunger.
- Dr Nisse Simonson blev på tre veckor symptomfri från sin kroniska tarmsjukdom som plågat honom under decennier.
- D-vitamin är viktigt för alla åldrar; barn, ungdomar, vuxna och inte minst äldre.
- D-vitamin minskar risken för cancer med cirka 60 %
Hej,Jag har nyligen startat en grupp på Facebook för att få ventilera det som jag anser är problem både idag och inför framtiden. Problem som måste uppmärksammas och lösas.
Inom de närmaste 20-25 åren kommer antalet svenskar över 85 år att bli tre gånger flera. Om det nu dessutom är så att hälften av dessa kommer att drabbas av demens och behöva vård är det ett lika hisnande som hemskt framtidscenario.I Sverige drabbas idag var tolfte person över 65 år
och var fjärde över 85 år av någon form av demens.
Denna grupp växer i takt med den ökande medellivs-
längden. År 2030 beräknas antalet demensdrabbade
vara dubbelt så många som idag
OM …
OM dessa alltfler äldre ska vara sjuka i livets slutskede kommer mina barnbarn att leva i ett samhälle med usel privatekonomi. Och med en skola, vård och omsorg som fungerar uselt. Och i ett samhälle där det knappt går att leva på sin ålderspension.Vi går i genomsnitt in i arbetslivet vid ungefär 23-24 års ålder och slutar vid ungefär 62-63 års ålder. Det innebär om vi blir 85+, att vi arbetar till vårt och andras välstånd, pensioner och skola m.m. för kort tid. Man räknar med att vi arbetar ca 8 % av en livstid på 700.000 timmar.
Om vi då är sjuka på grund av felaktig livsstil de sista tre-fyra åren av vårt liv och kräver vård och omsorg, så kommer ingen ekonomi i världen att klara detta. Och ingen politiker vågar ta i detta.
- Den produktiva delen av befolkningen kan inte i evighet vårda den improduktiva.
. - Vi måste se till att leva på ett sätt som gör att vi lever friska längre.
. - Vi måste ändra tankeramar.
Du är också välkommen … ”Lev frisk längre” Vi struntar i kunskap...
Vi alla vet hur vi skall leva för att få leva friska men vi struntar i det.
Vi måste ändra livsstil och piller är inte lösningen. Men kanske är det inte så konstigt. Läkare utbildade på min tid fick ingen undervisning i nutrition (och det är lika skralt idag). Och inte vill vi erkänna att vi ingenting kan.Den vita rockens prestige har fyllt många kyrkogårdar. Det verkar som om det är bortsett från rökning och alkohol tre saker som vi kan, bör och måste ändra för att får leva friska så länge som möjligt.
Maten, motionen och sömnen Det är utifrån detta jag skriver små inlägg på Facebook och hoppas på kommentarer . Glöm inte att en av tre av oss kommer att dö av hjärtsjukdom. Det finns de som menar att västerlandets sjukdomar kan förebyggas med en ändrad livsstil. Det gäller cancer, demens och hjärt-kärlsjukdom.
Vi lär äta 70 ton mat under en livstid. Om nu mer och mer av det vi äter är manipulerat på olika sätt med kemikalier, vars långtidseffekter vi inte vet något om, så blir siffran skrämmande.
WHO har gått ut med att 80 % av våra sjukdomar
är livsstilsorsakade och kan förebyggas,
så vi bör kanske börja tänka om.
Men förebyggande arbete har litet forskningsvärde.
Man får inga Nobelpris för att man förebygger sjukdom.
Bland kollegor har all läkekonst utanför FASS bemötts med skepsis.ζ
CV...Uppfödd och gödd i en ICA-handel. Arbetat som läkare och kirurg i 40 år. Nu pensionär.
Åker land och rike runt och föreläser. Har skrivit 8 böcker om hjärnan. Mottot har varit att försöka göra det obegriplia begripligt för dem som inte har medicinsk utbildning. Skrivit i 20 år i Östersunds Posten, tio år i Länstidningen och 15 år i Dagens Medicin. Har ett välfyllt bibliotek på över 5000 böcker. Gör, enligt hustru, inget annat ”än läser”. Har två barn och fyra barnbarn och en hund som ger mig en daglig promenad på över en timme.Det var ett skov av ulcerös kolit som fick mig att köpa hem en trave böcker från Amazon, som jag läste på och började se ett mönster med inflammation s.k. low grade (låggradig) inflammation som boven bakom allt och som är den sammanbindande faktorn i det västerländska moderna sjukdomspanoramat.
Plötsligt gick ridån upp, att kolhydrater i övermått ger höga blodinsulinnivåer och insulinet är kraftigt inflammationsdrivande.