Den hemliga kocken...Jag blir rädd för allt som vi stoppar i oss och våra barn....

Mats-Eric Nilsson: Orden "äkta" och "hemlagat" lurar oss att köpa maten Trodde du att Dafgårds kåldolmar verkligen är lagade efter ett originalrecept från 1926? Känn dig lurad. I boken "Den hemlige kocken" avslöjas matindustrins lögner. – Jag blev själv förvånad över hur utbrett fusket är i den här branschen, säger författaren Mats-Eric Nilsson till aftonbladet.se. Med orden "äkta" och "hemlagat" luras konsumenterna att tro att den färdiglagade maten är ungefär som den vi kan laga till hemma, men utan det krångel matlagningen medför. Men verkligheten ser annorlunda ut, enligt Mats-Eric Nilsson som till vardags är redaktionschef på Svenska Dagbladet. – Familjen Dafgårds "Jennys kåldolmar" är ett sådant exempel. Enligt förpackningen är de gjorda enligt ett "familjerecept som inte ändrats sedan vår mormor Jenny skapade det för 80 år sedan”. Ändå innehåller kåldolmarna hela 67 ingredienser, däribland emulgeringsmedlet E471, stabiliseringsmedlet E450 och antioxidationsmedlet E304. Mats-Eric Nilsson var skeptisk till om mormor Jenny verkligen hade använt sig av alla dessa ingredienser i sitt recept från 1926. Dafgårds har nu tagit ett policybeslut om att ta bort alla onödiga tillsatser i sin mat. – Under nästa år kommer vi lansera en serie som är helt fri från tillsatser. Vi tror att det kommer bli viktigt på sikt. Det och även miljöaspekten där det behövs tydligare märkningsregler. Pistageglass med spenat Mats-Eric Nilsson började granska livsmedelsbranschen 2002, efter att hans bror insåg att Magnums pistageglass innehåller spenat. – Vi satt på en badstrand och åt Magnumglass. Plötsligt utbrast han "är det någon som vet vad den här innehåller?" Det visade sig att glassens gröna färg kom från spenat. Och hela innehållsförteckningen bestod av en massa kemikalier! Mats-Eric blev skakad av upptäckten och började titta på allt de hade i kylskåpet hemma. – Vi hittade förtjockningsmedel, stabiliseringsmedel, smakförstärkare, aromämnen och färgämnen. Jag började fundera över vad det där var egentligen. Vad hade det för funktion, varför måste det finnas i maten? Och vad händer med den som äter det? Börja ställa krav Några år senare var boken klar. Även för Mats-Eric Nilsson som är bildad och har ett stort matintresse har det varit en lång resa. – Jag har fått plugga lite, för det var absolut inte lätt. Då är jag ändå journalist och allmänt kritisk till många företeelser. Men när jag höll på att undersöka livsmedelsbranschen blev jag förvånad över mycket. Det har blivit många telefonsamtal och mejl till olika matproducenter. Varför går vi på matindustrins knep? – Vi vill ju att maten ska vara riktigt gjord. Vi vill tro att fabriken ska vara en fin fabrik och att mamma Scans köttbullar är rullade för hand. Har antalet tillsatser i maten blivit fler? – Absolut. Många tillsatser har funnits länge men det har ökat. De flesta har så lite tid nu och därför köper vi hellre färdiglagad mat. Tillsatser förskönar maten Enligt Mats-Eric Nilsson är merparten av tillsatserna i maten där av kosmetiska skäl. – Industrin försöker få det till att handla om hållbarhet, att allt skulle ruttna annars. Men hela 90 procent av tillsatserna handlar om smak, utseende och konsistens. Vilka tillsatser behövs enligt dig? – Konserveringsmedel och antioxideringsmedel behövs ju så det inte ruttnar, möglar eller missfärgas. Men Mats-Eric tycker också att man som konsument ska fundera över hur lång hållbarhet man anser är rimligt. Har man konserveringsmedel så håller det längre, samtidigt betyder det fler tillsatser. – I dag "ska" vi storhandla. Vi "ska" fylla kombin med mat för en eller två veckor för att inte slösa med vår tid, men det bygger ju på att allt ska vara hållbart eller att vi ska stoppa allt i frysen. Vad vill du åstadkomma med den här boken? – Jag vill att konsumenter ska sluta stirra på prislappen, börja läsa innehållsförteckningen och ställa större krav på den mat vi äter, säger han.