Är det sunt att ha långtråkigt? av Jesper Juul

Fråga: “Vi har en son som snart är fem år. Han är normalt glad och livlig och är alltid i gång med något. På förskolan deltar han i alla aktiviteter och har lätt att få vänner. När vi hämtar honom så frågar han alltid, ”Vad ska vi göra när vi kommer hem?” Under de första åren så var det bara trevligt, men efterhand så känner vi oss allt mer som en typ av pedagoger på hemmaplan som konstant skall komma på något.

Gör vi inte det så går det kanske ett par minuter innan han kommer och klagar över att han har tråkigt. Oavsett vad vi föreslår, så vill han inte det och det är som han har förlorat förmågan till att leka på egen hand. Vad ska vi göra? Eller är det bara vi som måste vänja oss vid att vara lekfarbror och tant på heltid?”


Svar från Jesper Juul: 
Speciellt vid höst- och vinterlov så är medierna fulla av förslag till barnfamiljer och vad de kan göra för att underhålla barnen och människor som jag blir ofta kontaktade av journalister som vill veta mer om vad föräldrar kan göra för att de små inte ska ha tråkigt. I år har jag valt att svara med att göra reklam för långtråkighet och det som den medför.

Det följande är alltså inte ett försök till att ge de föräldrar som helt naturligt roar sig tillsammans med barnen och använder ledigheten för att gå på tur med skidor, återbesöka bra museum eller vad de annars inte hinner till vardags. Detta vänder sig till de föräldrar som känner kravet på sig om att stå för underhållningen som en stress eller har dåligt samvete över att de inte orkar och hellre vill slappna av, måla om i köket eller att uppleva fem dagar utan av bli tyranniserad av kalendern eller barnens klagande ”jag har trååååkigt!”

Barn och deras föräldrar har under de senaste tio-femton åren fått en extra identitet, som har en tendens att överskugga deras mer personliga existens; de har blivit konsumenter på gott och ont. För många har konsumtionen blivit ett missbruk, som innebär att de vuxna ”MÅSTE shoppa” och att barnen har tråkigt så fort de inte konsumerar yttre stimuli i form av undervisning, pedagogik, dataspel, DVD eller TV. 

De små börjar redan på förskolan med att vara konsumenter av pedagogisk stimuli och tjänster. I Norden har vi kommunala daghem av god kvalitet och flera av de stimuli som barnen får är både relevanta och nyttiga men framförallt rikliga. Så mycket faktiskt, att flera barn är överstimulerade omkring kl. 14.00. Det är inte så mycket att göra åt så länge som institutionerna har allt för få m2 per barn, har ett nödvändigt fokus på kollektiva aktiviteter och inte är speciellt upptagna med tråkighetens värde. 

Våra institutioner och deras pedagoger är så duktiga och trovärdiga, att de ofta blir roll- modeller för föräldrarna och det betyder bland annat att en del föräldrar känner sig tvungna till att fortsätta där pedagogerna slutade, när de har hämtat barnen. Pressen kommer också från barnen som förväntar sig att bli underhållna på samma nivå också hemma, när det sen blir ett kortare lov börjar de få abstinens. De vänder sig till föräldrarna med sin långtråkighet eller ställer krav om underhållning och sysselsättning och vad skall de stackars föräldrarna göra? De med energi i överskott kan skapa stimulerande program för dagen och de trötta kan försöka att slippa undan med en hög tecknade filmer och lite dåligt samvete. Mitt förslag är att låta dem ha tråkigt och att göra det med gott samvete.

Det finns barn som under en period i sitt liv ofta säger att de har tråkigt men de menar egentligen att de är ledsna eller upprörda över det. När de flesta barn ”har tråkigt” betyder det, att de märker en ganska tydlig form av rastlöshet i kroppen som markerar övergången, från att vara konsument av yttre stimuli, till att bero på den skapande kreativiteten, vi alla har inom oss.

Det är som om mindre barn alltid själva vet att denna rastlöshet eller långtråkighet inte alltid skall dämpas med ännu mer konsumtion. De flesta föräldrar har upplevt ett barn som konsekvent avvisar alla de förslag till sysselsättning som de vuxna kommer med och om bägge parter står ut så dröjer det oftast inte längre en kvart innan barnet är fördjupat i ett eller annat.

Vuxna känner också till denna rastlöshet som uppstår när kalendern är tom och tiden är något som vi ska förhålla oss till. Den senaste fritidssysselsättningen för unga och vuxna – ”shopping” - dämpar rastlösheten, bland annat för att den utlöser hormonet Endorfin, som är beroende framkallande och därmed ger ett slag ytlig mening med livet.

Dagens barn och unga gör som alltid, det de vuxna gör och deras kompetens räcker inte till att sortera i missbruket och de som inte har föräldrar som kan finansiera det, körs ut på ett socialt sidospår – helt eller delvis isolerade från kamraterna.

Långtråkigheten är en viktig nyckel till att skapa en bättre balans inuti den enskilda människan oavsett ålder. Har man tålamod till att ta sig igenom rastlösheten kommer man i kontakt med kreativiteten, som betyder mycket mer än enbart att teckna, måla och modellera. Kreativiteten är där vi möter oss själva, lär oss själva att känna, uttrycka oss själva. Kreativa perioder innehåller också många reflekterande, nästan meditativa pauser, där det som för en timme sedan kändes som en obekväm tomhet, plötsligt erbjuder ro och återhämtning. Därmed blir kreativiteten viktig för barns självkänsla och mindre beroende av att det skall vara som de andra för att bli accepterade. De blir mer självständiga och det leder faktiskt till en större social kompetens

När ditt barn kommer till dig och har ”tråååkigt”, så kan du med gott samvete ge honom en kram och säga ”Lycka till min vän! Det blir spännande att se vad du beslutar dig för att göra”. Det här blir du inte omgående populär för, men du ger ditt barn en värdefull möjlighet till att handla utifrån inre stimuli istället för att förbruka alla de yttre. Det är nästan ännu bättre om ni kan ha tråkigt tillsammans för då kommer ni att upptäcka att ni har saker att prata om och berätta om för varandra, vilka man först kan komma i kontakt med när det är stängt för underhållning och man har kommit igenom till den andra sidan av rastlösheten. Det är här, närvaro blir möjlig – också mellan de vuxna. Vi kan inte bli fria från vår konsumtionsidentitet, men vi kan kontrollera den och tillåta att våra barn också lär sig det. Inte genom att predika emot konsumtion utan genom att vara tillsammans i en annan dimension, där vi kan ta paus från vardagens krav. Det är obehagligt att ha tråkigt, men belöningen väntar strax runt hörnet.

❤️ Sanna

Kloka ord Sanna Ehdin, Var närvarande, Ur ”Nya Sluta kämpa – börja leva”

Jag brukar börja mina föreläsningar med att be om största, möjliga närvaro… Sedan är jag tyst ett slag – och det blir väldigt, väldigt tyst i salongen. Jag fortsätter med: för det enda vi har är här och nu.

Det som har hänt har redan hänt, det kan vi inte göra något åt. Framtiden, det som kommer att hända försöker vi planera genom att boka in saker – men vi vet ju inget alls om vad som kommer att hända. Det enda vi kan veta något om är här och nu. Denna stund.

Ju mer vi är närvarande, ju mer kan vi använda hela vårt jag. Det är här och nu som livet pågår, inte sedan. Och om hundra år är vi alla borta, enbart få nu levande människor finns kvar på Jorden och mångas barn är borta också. Så det vi har är här och nu. Det är i nuet som vi har kraften att förändra!

Att vara närvarande betyder att leva i kontakt med sig själv och omgivningen. 

Många fastnar i att jaga den yttre lyckan och framgången, och riskerar då att tappa bort både närvaron och förmågan att glädjas. För glädje- och lyckokänslor är spontana ”spikes”, vilka existerar i stunden och endast kortvarigt. Är du inte här och nu, så missar du dem helt.

Så avsätt tid att tränar upp din förmåga att vara mer närvarande och sakta även ner livet, för då kan du uppleva mycket mer känslor av glädje och tillfredsställelse. 

Du kan ta dig ur ”upptagetfasen” genom att träna dig i att släppa på tankarna och alla ”måsten”. Bästa sättet är att ta ett par dagar då och då med , det vill säga utan några aktiviteter. Pröva att driva runt lite, andas och ta in omvärlden med dina sinnesintryck. 

Det är motsatsen till att stänga av och köra på enligt en förutbestämd plan. Balansera det adrenalinstinna aktivitetslivet genom att vila mycket, gå promenader, lyssna på avslappnande musik och ta tid för att laga god mat. 

När man tränar sig i att bara vara och njuta kommer man över i ett helt annat sätt att tänka. Saker går saktare och man är mer närvarande i sin kropp. Samtidigt använder man en mycket större del av sin begåvning, vilket gör att livet blir avsevärt enklare. 

Jag älskar att ha en hel dag oplanerad när en aktivitet bara rinner över i en annan, och de mest oväntade och magiska saker kan hända. Det är att ge sin in i och bejaka livets flöde… För mig som tidigt tränades att bli prestationsinriktad och levt i ”görandet”, var det en stor upplevelse att märka att jag faktiskt får mer gjort när jag lever i ”varandet”. Där får man kontakt med många fler sidor hos sig själv. 

Det blir också lättare att vara sann mot sig själv, för att man tar sig tid att stämma av inåt. Det går inte att bara köra över sig själv på samma sätt. Det startar en inre process som på ett märkligt och nästan magiskt sätt förändrar det som händer på utsidan. Det är fascinerande att se hur saker skiftar när man börjar tala långsammare, gör färre saker och när man låter det ta sin tid att göra dem. Då händer något helt nytt. 

Om man sänker rösten och pratar sakta så spetsar folk öronen för de vill inte missa det viktiga. När man gör färre saker så är det lättare att man gör de rätta sakerna. Då slipper man allt kringtjafs som ofta blir fel och ändå inte leder någon vart. Man kan lätt halvera antalet telefonsamtal, mejl eller sms per dag om man ändrar sitt tänkande och fokus på detta vis.

Det inre förändrar det yttre. Gör sakerna saktare och du upplever något nytt. . Du sammansmälter energimässigt med det du gör och når då en helt annan ”powerknapp” inom dig själv. Det är den stora betydelsen av mental fasta och fokusering, och en av grunderna i mindfulness.

Du får även med hela dig i det du gör. Såsom en sångerska på scen som bara plötsligt blir det hon sjunger, och kliver in i det med all sin kraft varvid hela publiken ryser av välbehag. Eller som en forskare som länge studerat en uppgift och vänt och vridit på ett experiment. Till slut har han eller hon det hela med sig i drömmarna och får plötsligt den stora insikten. Väldigt många upptäckter, uppfinningar och musikstycken har skapats på det viset. Allt blir kristallklart med ens, och det är en mycket skön upplevelse. Bli ett med skapandet och upplev den stora skillnaden mot att göra saker endast utifrån. 

Närvaron är i sig en kraft som förändrar. Där du riktar din uppmärksamhet, det vill säga din medvetenhet, där finns inte bara din energi utan även livskraftens magiskt läkande energi. Där ditt fokus är, finns din kraft.

Ur ”Nya Sluta kämpa – börja leva”, av Sanna Ehdin, släpps 5/5 2016 på BladhbyBladh förlag.

När barn föds är de i kontakt med sig själva och sina subtila signaler. Instinkt råder. Allting bara finns och är. Det är självklart. Det är detta som utmärker varandet. Öva upp din förmåga att bara vara och vara närvarande genom att:

• Njuta av tystnaden och låta tiden passera. Det är en konst att inte vara produktiv – att bara få finnas och vara okej för att du är den du är.
• Ge dig tid att avsluta dina tankar. Låt de inte bli avbrutna utan låt dem löpa linan ut av sig själva.
• Avsätt tid, din egen tid, när inget får avbryta. Det ökar inte bara ens produktivitet, det är manna för själen.
• Bara släpp allt du gör nu och ta tre minuter (sätt mobilen) och bara sitt och andas sakta med bukandningar. Se på något på avstånd, med en blick som kan vara ofokuserad eller "drömsk".
• Distansera dig från det som sker. Ställ dig vid sidan om dig själv, iaktta det som sker utifrån och gå inte in i det emotionellt eller tankemässigt.
• Anmäl dig till en kurs i Mindfullness eller meditation. Att vara total närvarande i grupp är mycket kraftfullt och läkande.
• Träna upp din förmåga att fokusera din uppmärksamhet totalt – antingen i inåtvänd meditation eller i koncentrerat arbete under en längre tidsrymd. Då blir du automatiskt mer närvarande. Du behöver fokusera i minst tio minuter, helt ostörd, för att komma in i något.
• Hänge dig åt det som sker just nu. Det kan vara en uppgift eller något du tittar på.
• Föreställ dig att du är ett litet barn som ser på världen med hela din kropp. Ta dig tid att registrera de subtila signalerna inifrån.
• Ta en massagebehandling och var helt närvarande i varje beröring. I den del av kroppen som berörs, och notera hur det känns efteråt.
• Lyssna länge på en annan person utan att avbryta. Om det känns svårt, sätt mobilen på tre minuter och säg att de har din fulla uppmärksamhet.
• Vila i varandet. Känn friden i detta.

När du är helt närvarande i det du gör ökar du även andras närvaro. Barn och djur känner detta direkt, och barn behöver och frodas av närvarande vuxna.

(Info från Google)

Finger Tips: Jin Shin Jyutsu, Häftigt detta ska jag testa! Healing, Massage

Psykolog Bo Hejlskov Elvén, Boken Barn som bråkar, att hanterakänslostarka barn i vardagen, DN.se, Hur gör man när ens barn bråkar

”Utskällning gör det bara värre”

Hur gör man när ens ”vanliga” barn bråkar? Det låter som en fråga som är lätt att besvara. Men psykologen Bo Hejlskov Elvén får den ganska ofta när han hjälper föräldrar som har barn med särskilda behov.

Ofta upptäcker de att samma råd funkar även med deras andra barn. Det gjorde att han skrev boken ”Barn som bråkar, att hantera känslostarka barn i vardagen” (Natur och kultur) tillsammans med författaren och journalisten Tina Wiman.

Han berättar att en chef en gång påpekade att han försörjer sig på folks maktlöshet.

– Det kanske låter respektlöst, säger han och skrattar, men det är faktiskt det jag gör.

Vilka är då de vanligaste felen som vuxna gör?

– Utskällningar, säger han utan att tveka.

En del menar att barn behöver lära sig att ta emot en ordentlig tillrättavisning. Då brukar Bo ställa en motfråga: ”Tycker du att det behövs en rejäl utskällning i ett äktenskap också?”

– Då brukar de förstå vad jag menar, säger Bo och hänvisar till modern forskning som visar att utskällningar motverkar sitt syfte.

Barn är ju inte lika självständigt tänkande som vuxna. De har dessutom omogna hjärnor. Därför tycker en del vuxna att de måste göra en kraftig markering ibland.

– Men just för att det rör sig om barn måste du anpassa åtgärden ännu mer och inse att det inte hjälper att skrika.

Det handlar alltså om förstå vad barnet har förmåga till. En utskällning gör bara att det känner sig utsatt, enligt Bo.

En del skulle säga att föräldrar har blivit flatare, men han hänvisar till studier som visar att vi skäller mer på barnen i dag än för trettio år sedan.

– Förr var det vanligare att vi tog tag i barnet. Men för vissa barn kan det faktiskt vara värre med en utskällning än med en fysisk intervention.

Men den som snor en kaka kanske lär sig att inte göra om det? Utskällningen kan väl avskräcka och få slut på beteendet?

Nej, tvärtom visar forskningen att den som får en utskällning snor fler kakor men blir bättre på att dölja det, enligt Bo Hejlskov Elvén.

Okej, nästa kardinalfel som vi gör?

– Tron att en jobbig insats i stunden får effekt i framtiden. Vi kanske tjatar på ungarna att de måste äta. Det beror på att vi tror att det blir bättre nästa gång. Men det blir bara ännu jobbigare.

Matbordet är bland de sämsta ställena att ställa till med en scen vid, menar Bo Hejlskov Elvén. I stället ska man försöka få alla att känna att det är lustfyllt att sitta där. Annars förvandlas det till en plats för olust, där vuxna lätt överför mycket av sin egen ångest kring barnets ätande.

Så vad gör man när barnet inte äter?

– De allra flesta barn äter nästa gång. Om barnet är underviktigt så gör man en plan för vad barnet ska äta och när.

Bo berättar att han själv nyligen gjorde sig skyldig till att utlösa och förstärka en konflikt vid bordet. Det var hans ettåriga barnbarn som sjöng högt när de var på restaurang. När han sa åt henne att sluta så slängde hon glaset i golvet. En ettåring kan inte hålla tillbaka den typen av beteende i den situationen.

– Det visste ju jag. Hon blev glad och uttryckte sin glädje. Och så kommer den där jäkla morfarn och förstör alltihop. Jag borde i stället ha försökt avleda uppmärksamheten.

Om det hade varit ett litet äldre barn kanske någon hade försökt tvinga honom eller henne att städa upp själv. Men då handlar det mest om att demonstrera sin makt, menar Bo Hejlskov Elvén.

– Det har ingen effekt, att tvinga barnet att städa kommer inte att öka tilliten eller göra att beteendet upphör. Barn lär sig nämligen inte genom att misslyckas, utan genom att lyckas.

Vad gör man, då?

– Man städar och snackar inte så mycket. Sedan försöker man ändra förhållandena så att situationen inte inträffar igen.

Bo Hejlskov Elvén vill understryka att det inte rör sig om ”curling”, eller ”tassande”, som han hellre kallar det.

– Tassande handlar om att man i alla situationer försöker undvika att barnet ska bli ledset. Det gör att vi blir osäkra, oförutsägbara och otydliga. Det viktigaste är att man försöker anpassa styrningen efter vad barnet har en chans att klara av, vilket är motsatsen till tassande.

Det tredje stora felet som många gör är att upprepa något som inte fungerar. När vi börjar skälla och ser att det inte får effekt så ska vi inte skrika ännu högre. Då hamnar vi lätt i en ännu värre konflikt. Det hör ihop med att vi vill att vi ska vinna och att barnet ska förlora.

– Det är konstigt eftersom vi egentligen vill fostra självständiga barn.

I stället ska man försöka jobba med och inte emot barnet, enligt Bo. Om du säger till barnet att borsta tänderna och lägga sig och det vägrar och säger att det ska spela klart en bana i dataspelet. Då fortsätter du kanske bara att tjata tills du till slut måste dra ut sladden till datorn. Barnet säger fula ord och konflikten stegras.

– Du kan i stället säga ”okej, spela klart banan”. Sedan sätter du dig bredvid ungen tills banan är färdigspelad. Då undviker du att barnet börjar spela ett nytt spel vilket lätt inträffar eftersom barn är omogna. På så sätt går man alltså tillsammans mot målet.

Det fjärde kardinalfelet som vi gör oss skyldiga till är att inte skilja den egna känslan från barnets. Barnet blir argt och vi blir arga tillbaka, i stället för att backa för att inte låta sig ”smittas” av barnets känslor, enligt Bo.

Som vuxen har man det ansvaret, menar Bo och tar ett exempel från trafiken: Om någon ger dig fingret i en rondell så ger du inte fingret tillbaka.

– Du kanske skakar på huvudet och tänker att den personen måste vara litet speciell och så kör du vidare. Om du stannar och försöker fostra någon så kan du hamna i en onödig konflikt.

Det handlar om att se vad som är min och vad som är din reaktion, att kunna känna med någon – utan att fångas av samma känsla.

I boken skriver han att den som får sladd på bilen gör klokt i att inte kasta sig på bromsen. I stället ska man frikoppla, försöka vara följsam och styra med bilen. På samma sätt gör man om barnet vägrar att plocka in i diskmaskinen för att det ska se något program som börjar. Då säger man ”okej, gå och se programmet och kom tillbaka senare och plocka in disken”.

– Det gäller att hitta en utväg som hjälper barnet. Du måste gå med innan du kan hjälpa tillbaka.

Bo tar exemplet med det ryska planet som sköts ned av Turkiet. Det var en ganska aggressiv handling som gjorde att Ryssland reagerade starkt. Men i stället för att bygga upp en konflikt genom att svara med samma mynt, tar man reda på vad man kan göra för att det inte ska hända nästa gång.

– I ett sådant fall är det ingen som ifrågasätter ett flexibelt agerande eller kallar det för ”curling”. Det handlar om att vara pragmatisk i  stället för att hela tiden göra motstånd.

Peter Letmark

(Info från DN.se och Google)

Dire Straits "Brothers In Arms" min allra första CD skiva, när de kom ut...1984?

Who am I, I am the choice i make...Kloka ord, vilka val vi gör i livet, I am nature, WWF

"Normal is getting dressed in clothes that you buy for work, driving through traffic in a car that you are still paying for, in order to get to a job that you need so you can pay for the clothes, car and the house that you leave empty all day in order to afford to live in it." - Ellen Goodman

(Info från Google, WWF)

App 7 minute workout, fitness for women. Träning hemma utan redskap

APP Beskrivning:

Uppdateras och förbättras för aktiva tjejer. 
Denna app är din privata tränare. 
Den hjälper dig att träna din kropp och bränna fett, dag för dag kommer du att få ett bra resultat. 
Gör varje steg i snabb följd! Eftersom vi har: 10 högintensiva kroppsvikts övningar. 
Inget behov av träningsredskap, bara några minuter varje dag. 
Nedräkning, sekunder ljud. 
Video visning där du lär dig steg för steg. 
Röst som coachar.  
Du är befälhavaren över din kropp! 
Du kan ställa in träningspåminnelse

En man som heter Ove, SF BIO, Rolf Lassgård, Guldbagge värd

"En man som heter Ove" en melankolisk vardagshjälte, surgubbe och självutnämnd kvarterspolis....En otrolig film, se den, den väcker verkligen känslor i hela kroppen och knoppen!

❤️ Sanna

42 saker jag har lärt mig av livet, meditationsguiden, kloka ord,personlig utveckling

De här kloka orden från en 90-åring är svåra att inte bli berörd av.

1. Livet är inte rättvist men det är ändå bra.

2. När du tvivlar, ta bara nästa lilla steg.

3. Livet är för kort, njut av det.

4. Ditt jobb kommer inte att ta hand om dig när du är sjuk. Dina vänner och din familj kommer att göra det.

5. Betala av dina kreditkortsskulder varje månad.

6. Du behöver inte vinna varje argumentation. Förbli ärlig mot dig själv.

7. Gråt med någon, det är mer helande än att gråta ensam.

9. Vad gäller choklad, så är det meningslöst att försöka motstå.

10. Slut fred med ditt förflutna så att det inte förstör din framtid.

11. Det är okej att dina barn ser dig gråta.

12. Jämför inte ditt liv med andras. Du har ingen aning om vad deras livsresa handlar om.

13. Om ett förhållande måste vara hemligt så borde du inte vara en del av det.

14. Ta ett djupt andetag, det får ditt sinne att slappna av.

15. Gör dig av med allt som du inte använder. Onödiga materiella ägodelar tynger dig på många vis.

16. Allt som inte dödar dig gör dig starkare.

17. Det är aldrig för sent att bli lycklig men det är upp till dig, ingen annan.

18. När det kommer till att jaga det du älskar i livet, acceptera aldrig ett nej.

19. Bränn de fina ljusen, använd dina finaste lakan, bär dina finaste underkläder. Spara dem inte till ett speciellt tillfälle. Varje dag är speciell.

20. Förbered dig för mycket. Följ sedan strömmen.

22. Det viktigaste sexuella organet är hjärnan.

23. Ingen annan än du själv styr din lycka.

24. Tonsätt varje s.k. drama i ditt liv med dessa ord ”Spelar detta verkligen någon roll om 5 år?”.

25. Välj alltid livet.

26. Förlåt allt men glöm inget.

27. Vad andra tänker om dig har du inget med att göra.

28. Tiden läker nästan alla sår. Ge tiden tid att göra sitt jobb.

29. Hur bra eller dålig en situation än är så kommer den att förändras.

30. Ta inte dig själv för seriöst. Ingen annan gör det.

31. Tro på mirakel.

32. Granska inte livet. Gör bara det bästa av det just nu.

33. Att bli gammal slår alternativet – att dö ung.

34. Dina barn får bara en barndom.

35. Det enda som verkligen betyder något i slutet är att du har älskat.

36. Se till att vara utomhus varje dag. Mirakel väntar överallt.

37. Om vi kastade alla våra problem i en hög och såg alla andras problem, så skulle vi snabbt ta våra egna tillbaka.

38. Avundsjuka är slöseri med tid. Acceptera vad du redan har, inte vad du behöver.

39. Det bästa i livet har inte hänt dig än.

40. Oavsett hur du mår. Klä upp dig och dyk upp.

41. Skörda.

42. Livet har ingen rosett kring sig men det är ändå en gåva.

(Källa: Okänd)

(Info från Meditationsguiden.com, Google)

10 anledningar till varför du ska läsa för ditt barn, Bättre hälsa.nu, Kloka ord

När du som förälder tar dig tid att läsa för ditt barn ger du hen redskap till att utvecklas intellektuellt, kommunikativt och socialt. Här kan du läsa om de fördelar ditt barn får om du läser för hen – och du kan nästan inte börja för tidigt!

1. Starkare relation till dig.Ditt barn kommer definitivt bli äldre och i takt med att födelsedagarna avlöser varandra kommer hen att utforska omgivningen mer och mer. Upptäckandet kan bli ganska intensivt. Det är därför du ska plocka fram en bok och luta dig tillbaka tillsammans med ditt barn, läsa, berätta och kramas tillsammans. På så sätt skapar du andrum för er båda och i detta andrum kommer ni varandra närmare.

2. Förutsättningar till att bli ett riktigt ljushuvud i skolan.Läsande föder läslust och kunskapstörst. Studier visar att barn som föräldrar tagit sig tid att läsa för har mycket lättare för sig i skolan. Eftersom det går bättre för dem i skolan är det troligare att de blir akademiker, med alla de fördelar det kan innebära. Så om du vill ge ditt barn fler karriärmässiga valmöjligheter i framtiden – läs för hen!

3. Grundläggande kunskaper i tal.I de allra tidigaste åldrarna lär barn sig det talade språket. Ge ditt barn en skjuts i rätt riktning genom att läsa för hen. När du läser för ditt barn hör hen nämligen hur du uttalar orden, tar till sig det, härmar och gör ljud.

4. Grundläggande förståelse för hur man läser en bok.Hur man läser en bok är inte en förmåga ditt barn föds med, det är något hen måste träna på. Det här är något ni kan träna på tillsammans, t.ex. vilken koppling det finns mellan text och bild eller från vilket håll man ska läsa texten.

5. Bättre kommunikationsförmåga.Att läsa för barn, framför allt för de allra yngsta, gör att de redan i tidig ålder får bättre förutsättningar till att kunna uttrycka sig själva och relatera till andra människor. Det är just när ditt barn ser hur karaktärerna i boken samspelar med varandra – i kombination med att få vara med dig – som hen lär sig mer om social interaktion och kommunikation.

6. Bättre språklig förmåga.Ju tidigare du börjar läsa för ditt barn desto mer rustad är hen vad gäller att bemästra språket när hen börjar skolan.

7. Bättre logisk förmåga.Det är inte bara kommunikationen, språket och inlärningsförmågan som skärps hos ditt barn när ni har lässtunder tillsammans, även förmågan till att se logiska samband stärks. Så kommer det sig att ditt barn bl.a. får lättare att förstå abstrakta koncept, använda logik i situationer som kräver det, se orsak och verkan etc. Detta är egentligen grunden till en bra omdömesförmåga.

8. Rustad för att hantera nya upplevelser.Så är det ju med livet att det sker förändringar hela tiden. Ditt barn kommer vara med om förändringar och ställas inför nya upplevelser. En situation som kan kännas extra pinsam eller jobbig kan bli mycket lättare för ditt barn att hantera om du läser en bok om en liknande situation. Då kan ni prata om upplevelserna tillsammans utan att det blir för mycket. Ett effektivt sätt att avdramatisera på!

9. Ökad koncentrationsförmåga.Åh… det kan vara lite kämpigt att sitta och lyssna längre stunder. Det är så många saker som pockar på de små livens uppmärksamhet – och det är som det ska vara! Allteftersom lässtunderna du och ditt barn delar tillsammans blir fler ökar också hens koncentrationsförmåga. Ditt barn får även en dos minnesträning och i längden lättare för att komma ihåg saker.

10. Insikt om att läsa är kul!Att läsa är kul, eller hur? Du vet det och det bästa sättet att överföra denna vetskap till ditt barn på är att läsa för hen. Läsandet och böcker är nöjen som ger mycket både vad gäller lärdomar, förmågor och underhållning.

Källa: Early Moments och sandrajönsson.se.