Steal time back, Timebandits, Now, Infinity, The Secret, Lev här och nu

...ett brev från Santa Monica damp ner hos mig...

❤️ Sanna

Hjälp dina barn att våga, Martin Foster, Psykolog, Jag törs inte mengör det ändå, Självkänsla

Enligt psykologen Martin Forster är det vanligare att barn lider av vardagsrädslor än av dålig självkänsla. – Självkänsla är ett svårt begrepp och många är osäkra på vad det betyder. Jag har märkt att det oftare handlar om rädslor.

Hur kan man hjälpa barn som inte vågar anta utmaningar, som inte vill pröva nya aktiviteter, eller som känner sig otrygga i samspelet med kamrater? Många skulle ge rådet att försöka stärka deras självkänsla.

Martin Forster hade tänkt skriva en bok om just det, men han upptäckte att det oftare handlar om barns rädslor.

– När ett barn drar sig undan, inte vill testa nya saker eller inte tar kontakt med andra sätter vi vuxna ofta etiketten dålig självkänsla. Men ofta är problemet mer sammansatt än så.

Det är barn som begränsas i sin vardag på grund av att de känner oro och rädsla för olika saker, men som inte har så starka symptom att de uppfyller diagnosen för fobi. Med sin nya bok ”Jag törs inte men gör det ändå” vill han hjälpa barn med deras rädslor och få dem att våga utmana dem.

– Hitta lagom svåra utmaningar. Vilka mål vill ni förmedla? Finn glädje i det ni gör. Lär barnet att det är okej att misslyckas. Om man ställer för stora krav kan de känna sig misslyckade, men samtidigt behöver de få testa. Uppmuntra dem att försöka igen på ett annat sätt. Det viktiga är att de lär sig att hantera rädslan så att den inte begränsar deras liv.

Tillsammans kan man göra upp en plan för hur barnet ska våga närma sig det otäcka i små steg.

– Prata om det som är jobbigt, men försök inte övertyga barnet om att det är ofarligt. Fråga barnet: vad behöver du lära dig? Och visa sedan hur man gör. Men vissa rädslor är faktiskt rimliga och helt befogade, tillägger han.

Enligt Martin Forster är god självkänsla inte en nödvändig förutsättning för lycka och framgång. Jakten på självkänsla kan till och med göra mer skada än nytta.

– Det är förstås bättre att tycka bra om sig själv än att tycka illa om sig själv. Men de som verkar må allra bäst är inte de som har bäst självkänsla utan de barn som inte funderar så mycket på sig själva.

Om man ägnar alltför mycket tid åt att ständigt värdera sitt eget värde, kan man missa samspelet med omgivningen, upplevelser och relationer.

– Så om du frågar hur barnet mår och får ett ”vet inte” till svar, är det ett gott tecken, säger Martin Forster.

Men varför har yngre barn bättre självkänsla än skolbarn?

– Mindre barn utsätts inte för krav på samma sätt och är därför inte rädda för att misslyckas.

Föräldrarnas beteende spelar också stor roll, anser Martin Forster. Oroliga barn har ofta överbeskyddaFnde och kontrollerande föräldrar som ständigt erbjuder hjälp. Det är inte ovanligt att föräldrar ger sig in i barnets konflikter eller svarar för sitt blyga barns räkning.

– Problemet är att barnet då aldrig får möjlighet att pröva sina vingar och utmana sina rädslor. Dessutom signalerar föräldrarna att barnet inte har förmågan att klara av saker själv.

Blyghet kan vara högkänslighet, Arbetarbladet, Leif Grytenius, Beteendevetare Doris Dahlin,

Högkänsliga barn betraktas ofta som blyga och tillbakadragna, fast de egentligen bara är upptagna med att bearbeta intryck.

– Högkänsliga vill inte göra fel, de vill först kolla av läget och göra rätt. Och de är ofta kloka för sin ålder, säger beteendevetaren Leif Grytenius.

Ett av fem barn anses vara ”högkänsligt”. Det är ett medfött personlighetsdrag som kan vara både en tillgång och en nackdel i livet. Känsligheten kan ta sig många uttryck, men ett vanligt kännetecken är att barnen upplevs som lite tröga i starten. I stället för att kasta sig in i leken står de vid sidan av och iakttar.

– Högkänslighet är inte en diagnos, det är ett personlighetsdrag, säger beteendevetaren Leif Grytenius från Gävle.

Han är själv högkänslig, är pappa till ett högkänsligt barn och föreläser ofta i ämnet.

– Jag har alltid trott att det varit något fel på mig. Det var så skönt när jag för tre år sedan för första gången läste om högkänslighet och förstod att jag är en sån.

Den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron, myntade begreppet ”highly sensitive person”. Hon beskriver det som att man har en låg tröskel för sinnesintryck och att det påverkar hela livet. Känsligheten kan vara både en sårbarhet och en gåva. Så länge stimulansen ligger på en lagom nivå, kan känsligheten göra de här barnen kreativa, empatiska och klarsynta. Men om intrycken blir för många är risken för överstimulering stor. En del drar sig undan medan andra reagerar med känsloutbrott. 

– Högkänsliga lägger märke till detaljer, både när det gäller syn, hörsel, känsel och smaker. De brukar vara först av alla med att känna lukten av mögel eller brandrök. Kan irritera sig på tvättlappar i kläder och vara känsliga för ljud, säger Leif Grytenius.

– Men vi blir lätt överstimulerade av alla intryck. En ny miljö gör oss helt slutkörda.

Många av de här barnen har också en moralisk känslighet som gör att de tidigare än sina jämnåriga tar samhälleliga problem på stort allvar. Eftersom de bearbetar information på ett djupare sätt och funderar mer över konsekvenserna av sitt eget och andras handlande. De kan därför till exempel vilja bli vegetarianer. Barnen kan också påverkas djupt av exempelvis tv-bilder från krigsdrabbade områden.

– De kan fundera över varför andra inte bryr sig, men det handlar bara om att andra inte är lika observanta på detaljer och sinnestämningar.

Leifs tips är att låta barnet få tid att känna in. Pusha inte för mycket. 

– Säg inte saker som: Kom igen, var inte så mesig! Högkänsliga barn kan bli förkrossade av tillrättavisningar.

Se också till att stärka barnets självkänsla.

– Bekräfta både barnet och barnets prestationer, säg till exempel: Vilka starka ben du har som kan springa så snabbt.

Läs mer: Hjälp ditt barn att våga

Kristina Netzén är mamma till ett högkänsligt barn och kontaktperson i Gävle för den nystartade SFH – Sveriges förening för högkänsliga.

– De här barnen vill ha koll på läget och behöver tid att smälta alla intryck. Vi försöker ha lugna starter på morgonen. Hon reagerar starkt på ljud och värme, det har hon gjort sedan hon var bebis.

Kristina tycker att det pratas alldeles för lite om högkänslighet.

– De betraktas som blyga och tillbakadragna och blir inte riktigt sedda. De svarar ofta: "Jag vet inte", för att de måste ha mer tid att fundera och sortera intryck.

Efter en skoldag kan dottern vara ledsen och helt slut på energi. På kvällar och helger försöker familjen skapa tid för lugn och vila.

– Förklara att det är okej att ta det lugnt. VI har också pratat med skolan om att hon behöver tid att förbereda sig. Hon kan få en fråga i förväg som hon kan svara på under lektionen. Hon räcker aldrig upp handen i klassen, men det är ett sätt för henne att få en chans att svara på lärarens frågor.

Doris Dahlin och Margareta Hägglund har skrivit boken "Drunkna inte i dina känslor". De pratar hellre om sensitivt begåvade och starksköra.

– Vi betraktar det inte som en diagnos utan som en begåvning, säger beteendevetaren Doris Dahlin.

Läs också: Doris skriver om fattigskammen

I djurvärlden är det den sensitivt begåvade som uppfattar faror, är riskmedvetna och varnar de andra i flocken för faror.

– Alla typer av personligheter behövs för flockens överlevnad.

Men nackdelen är att man kan bli överväldigad av alla intryck och känslor. En sensitiv person kan också vara bättre på att ta hand om andra än sig själv.

– Man kan behöva hjälp att acceptera sig själv och att livet fungerar så här för mig.

Högkänsliga behöver tid för lugn, vila och regelbundenhet.

– Det kan vara extra svårt i vårt stressiga samhälle med stora klasser och stökiga miljöer. 

Enligt Doris Dahlin gäller det att hitta en teknik att hantera alla intryck, ett sätt kan vara att ta mikropauser och meditera

Robin Sharma, TAKE Care, Kloka ord...

Härlig höstdag, med en långpromenad på morgonen! Belöningen infinner sig efteråt...

❤️ Sanna

Så sant, kloka ord, Robin Sharma,

Kloka ord/ Robin Sharma

❤️ Sanna

Schyffert och Adele steker smartphonen, KLOKA ORD, Aftonbladet, Närvaro... Jag hänger på...

Schyffert och Adele steker smartphonen

”Jag är nu två dagar in i avvänjningen…”

Han ville ta reda på hur vädret var – på platsen han befann sig. I stället för att se sig omkring kollade Henrik Schyffert sin väder-app.

Det förändrade stjärnans inställning till mobilen.

”Jag downsizar”, avslöjar han.

Henrik Schyffert har fått nog. Av sin mobil. På instagram meddelar han nu att han byter telefonmodell till något mycket enklare.

”Nu loggar jag ut. Häromdan kom jag på mig själv med att kolla vad det var för väder där jag stod genom att ta upp telefonen istället för att titta upp i himlen. Då insåg jag att jag är HELT BEROENDE. Så nu räcker det. Jag downsizar. Låt mig presentera min nya hypermoderna kommunikationsenhet. Doro Liberto 650.”

”I'm fucked”

Han skriver att den nya telefonen har två funktioner, han kan ringa och sms:a med den. Inget mer.

”Resten får jag ta på laptopen hemma. Jag är nu två dagar in i avvänjningen och det är skitsvårt… men ge mig en vecka så ska jag rapportera hur det går. Så får ni jättekorta och felstavade sms av mig som tar 4 minuter att skriva så vet ni varför… Och skicka inga emojis.. eller länkar… eller spoitifytips… eller.. hjälp.. i’m fucked…”

Adele startar trend

I en annan del av världen gör sångerskan Adele samma sak. I videon till hennes rykande färska singel ”Hello” använder hon en gammal klassisk viktelefon. Nu rapporterar sajten Buzzfeed att detta har gjort den gamla mobiltrotjänaren populär igen.

”Jag såg Adele Adkins hålla i en viktelefon och te, så jag köpte viktelefon. Och te”, skriver ett Adele-fan på Twitter.

Huruvida Adele privat har skrotat sin smartphone är i skrivande stund oklart. Några av hennes kändiskollegor har i alla fall definitivt gjort det. Både Kate Beckinsale och Rihanna har setts på stan med så kallade flip phones

♥️ Sanna

Psykolog: Hur ska man bäst prata om det som hänt? Malin Alfvén Så pratar du med barnen om det hemska,

Psykolog: Så pratar du med barnen om det hemska

Skolattacken i Trollhättan kan vara väldigt skrämmande för barn.

Hur ska man bäst prata om det som hänt?

– Vänta tills barnet själv frågar, råder Malin Alfvén, barn- och föräldrapsykolog.

Precis som händelser drabbar vuxna hårdare ju närmare de inträffar, skräms barn mer av våld som riktas mot andra barn.

– Det blir speciellt för barn när en sån här sak händer i en skola, säger Malin Alfvén.

– Men det är viktigt att vänta in barnet och inte pracka på det sin egen ångest. Ett bra sätt annars är att ta upp det rent allmänt.

Malin Alfvéns råd till föräldrar:

•Förstå att en del barn gärna vill prata medan andra inte vill det. Ingetdera är ”fel”.

•Du kan ta upp frågan själv genom att undra vad barnet har hört om vad som hänt i Trollhättan.

•Svara det du tänker själv. Om du vet att det är en väldigt ovanlig händelse så säg det. Om du tänker att det var en riktig knäppis som gjorde det så säg det.

•Ljug inte och säg att det aldrig mer kommer att hända. Men om du känner att vi nu kommer att göra mycket mer för att det inte ska hända igen så säg det.

•Fråga tillbaka: Ja, varför tror du att någon kan göra något så hemskt?

•Om ett barn tycker att det är väldigt läskigt med skolan så fråga vad det är barnet tänker ska hända och prata om det.

•Och om ett barn är så rädd att hen inte vill gå till skolan alls så får man ordna det. Man kanske ska följa barnet till skolan och prata med lärarna så att det går att lösa.

Kloka ord...

Steal time back, klocka Now, Nuet, Yogaworld

Från "Steal time back, klockorna där tid och visare är ersatta av ordet NOW...

Gänget bakom Steal time back-klockorna kallar sig för The Timebandits och deras klockor har tagit yogavärlden med storm. Nu har jag beställt en egen Steal time back-klocka. För att jag behöver påminna mig själv…att vara i NUET, här och NU..

❤️ Sanna

Mindfulness tänkvärda ord/citat, Susanna Zachau, blogg, släppa taget, andas, nuet, dina sinnen

Mindfulness tänkvärda ord/citat

Stanna upp

Att stanna upp, uppmärksamma och acceptera den veklighet som vi befinner oss i kan hjälpa oss se detaljer, olika aspekter och helheten. – Susanne Zachau

Att stanna upp, uppmärksamma och acceptera den verklighet som vi för stunden befinner oss i, är nödvändig för att skapa balans. – Susanne Zachau

Observera

Observera dina tankar, känslor och sinnesintryck när du vill skapa en förändring i ditt liv. – Susanne Zachau

När vi observerar växtligheten i naturen, öppnar vi upp våra sinnen och blir mer närvarande i nuet. – Susanne Zachau

Nuet, här är fyllt med glädje, tålamod och lycka. Om du är uppmärksam kommer du att se det. – Susanne Zachau

Lyssna på och uppmärksamma dina sinnen, men lita på din intuition och ditt hjärta. – Susanne Zachau

Acceptera

Lev i nuet och acceptera det som händer för att kunna gå vidare med helt ny energi och handlingskraft. – Susanne Zachau

Sunt förnuft är att inte döma eller värdera utan acceptera så som det är i livet. – Susanne Zachau

Medveten närvaro varje dag – ger fokus, energi och handlingskraft. – Susanne Zachau

När vi accepterar våra begränsningar och släpper taget, får vi ökad glädje, energi, koncentration och handlingskraft. – Susanne Zachau

Just i detta ögonblick, här och nu, genom att acceptera det som är, öppnar vi upp för inre och yttre förändring. – Susanne Zachau

Genom att bara vara och acceptera, är att ge kärlek, medmänsklighet och godhet mot oss själva och allt omkring oss. – Susanne Zachau

Släppa taget

Ibland måste vi släppa taget om våra känslor, tankar och beteenden för att kunna gå vidare. – Susanne Zachau

Släpp taget och gå vidare, att släppa taget är en styrka. –Susanne Zachau

Andning

Följ din andning en stund varje dag. – Susanne Zachau

Varje andetag gör att vi känner oss trygga i oss själva, och i vårt förhållande till världen utanför oss. – Susanne Zachau

Stanna upp och andas in din energi och handlingskraft här och nu. – Susanne Zachau

Jag andas in glädje, kärlek och hopp varje dag. – Susanne Zachau

Andas in nuet i varje ögonblick. – Susanne Zachau

Nuet

Det är i nuet som all kraft och energi finns. Det är då som en förändring kan ske i tankar, känslor och sinnesintryck.  – Susanne Zachau

Var närvarande i nuet i dina egna upplevelser stund för stund. – Susanne Zachau

Ju mer du använder tacksamhet i nuet desto starkare kommer du att uppleva och känna den i hjärtat. – Susanne Zachau

Andningen är nyckeln till våra tankar, känslor och sinnesintryck, för att kunna leva i nuet. – Susanne Zachau

Det enda ögonblicket vi har, är nuet och det är i nuet som vi kan utveckla sinnesro i våra sinnesintryck, tankar och känslor. – Susanne Zachau

Mindfulness

Mindfulness låter oss upptäcka det som finns i ögonblicket i stället för att gå genom livet med halva vår uppmärksamhet på det förflutna eller framtiden. – Susanne Zachau

Sinnen och nuet

Våra sinnen, smak, lukt, syn, hörsel, kropp och balans stimuleras alltid i nuet. – Susanne Zachau

Hälsa

Kom ihåg: Ta hand om din kropp och själ på ett hälsosamt och medvetet sätt. – Susanne Zachau

Balans

Behöver vi balans i livet eller behöver vi både balans och variation i livet? Eller beror det kanske på i vilken livsfas vi befinner oss i livet? – Susanne Zachau

Mina stunder i lugn och ro ger mig ny handlingskraft, glädje och energi. – Susanne Zachau

Om livet i stort

Glädje skapar mer glädje. Lycka skapar mer lycka. Inre frid skapar mer inre frid. Tacksamhet skapar mer tacksamhet. Vänlighet skapar mer vänlighet. Kärlek skapar mer kärlek. – Susanne Zachau

Medveten närvaro och humor ger mig energi och handlingskraft. – Susanne Zachau

Små goda stunder varje dag betyder mycket. – Susanne Zachau

Att tro är att lita på det goda. Rädsla är att sätta sin tillit till det dåliga. Ge det bästa av dig själv vart du än går. Ge ett leende. Ge tacksamhet, Ge vänlighet och kärlek. Ge för att det ger dig glädje och din inre glädje strålar utåt. – Susanne Zachau

Medveten närvaro och värdet av identitet är att den oftast skapar mening i tillvaron. – Susanne Zachau

Jag är medvetet närvarande i varje ögonblick. Vi behöver kunna planera, organisera och leva ett gott och härligt liv. Men nuet är i själva verket den enda tid vi har för att leva, växa, känna, uppleva, utvecklas, och förändras. – Susanne Zachau

Människans innersta natur är som en vacker diamant som förtjänar rätt stöd för att stråla. – Susanne Zachau

Halva livet är lycka, den andra hälften är disciplin – och den är viktig, för utan disciplin skulle man inte kunna använda sin lycka. – Carl Zuckmayer.

Tankar

Du är inte dina tankar. även om dina tankar förändras är du densamma. – Susanne Zachau

Uppmärksamhet

Vi tolkar och riktar vår uppmärksamhet på själva erfarenheten som den är här och nu. – Susanne Zachau

Ögonblick

I lugn, ro och stillhet är varje ögonblick värdefullt. – Susanne Zachau

Varje ögonblick är ett nytt ögonblick i ditt liv. – Susanne Zachau

I varje ögonblick finns en möjlighet att odla nyfikenhet, spontanitet och entusiasm. – Susanne Zachau

Kunskap

Kunskap är dörren till frihet och vaken uppmärksamhet är kunskapens moder. – Nisargadatta

Medveten närvaro

Medveten närvaro är förmågan att kunna fokusera på det som är viktigast för stunden. – Susanne Zachau

Ju mer uppmärksamma vi är på vår omgivning och på oss själva, ju mer flexibla kan vi vara i nuet och lättare hantera olika situationer som uppstår i livet. – Susanne Zachau

När vi vill vara medvetet närvarande i situationen behöver vi som tur är bara observera, beskriva, låta bli att döma, för att sedan kunna delta. – Susanne Zachau

Att vara medvetet närvarande är att kunna styra sin uppmärksamhet dit den gör mest nytta i stunden. – Susanne Zachau

Färger och färgnyanser har ett eget språk – det uppmärksammar våra sinnen, och påverkar kroppen hos oss på ett subtilt sätt. – Susanne Zachau

Tankar, känslor och kroppsliga sensationer är viktiga delar vid meditation, för medveten närvaro.  – Susanne Zachau

Kroppen

Kroppen reagerar ständigt av alla intryck från våra sinnen, känslor och tankar. – Susanne Zachau

Känslor

Bemöt alla känslor på ett värdigt sätt med medmänsklighet, lyhördhet, empati och kommunikation. – Susanne Zachau

På grund av ditt leende gör du livet vackrare. Thich Nhat Hanh

Nybörjarsinne

Varje dag, en ny dag, men nya möjligheter. – okänd

Varje ny dag ger nya möjligheter, nya kunskaper och nya erfarenheter. – Susanne Zachau

Varje dag, en ny dag med ny energi och kraft. – Susanne Zachau

Varje dag ger en ny dag med ny glädje, energi och kraft. – Susanne Zachau

Vänlighet

Att visa vänlighet mot alla som vi möter är att visa respekt. –Susanne Zachau 

Vänlighet kan göra hela dagen magisk. – Susanne Zachau 

Låt dagen fyllas med vänliga tankar. – Susanne Zachau

Ett leende är vänlighetens tanke och känsla. – Susanne Zachau 

Andas in nuet vänligt och varsamt. – Susanne Zachau

Tänk vänliga tankar om andra så fyller du dig själv med vänliga känslor. – Susanne Zachau

I mitt liv finns det oändliga möjligheter till kärleksfulla och vänliga handlingar. – Susanne Zachau

En vänlig attityd känns mycket lättare än en negativ attityd i både tanke, kropp och sinne. – Susanne Zachau 

Visa något lite uppmärksamhet och omtanke varje dag. – Susanne Zachau

❤️ Sanna

När kroppen kraschar, Stress, Bromsa, Kloka ord, Facebook

När kroppen kraschar

Har ni tänkt på att vår stress och vårt stressade samhälle har gjort att våra barn utsätts för stress och press från tidig ålder?  

Att vi omedvetet flyttar över vår stress på våra barn. Hur många gånger säger du till ditt barn "Skynda dig!" när det är dags att göra sig i ordning och åka till skolan/dagis. Eller när de ska hämtas och det är bråttom bråttom till nästa aktivitet?

Barnen är garanterat lika trött som du som vuxen efter en heldag på jobbet. Barnen som varit på dagis och lekt en hel dag både ute och inne där det är stimmigt och rörigt med skratt och gråt. De borde vara minst lika trötta som personalen, kan jag tycka. 

Låter vi barnen varva ner och ta det lugnt efter en heldag? Hinner vi sätta oss ner lyssna på av de har haft för sig, eller ska vi bara göra klart alla våra måsten först? Eller har vi packat in en rad olika aktiviteter som de ska hinna med? Säkert saker de tycker är kul och vill utföra men hinner de vila mellan varven? Blir utförandet en positiv upplevelser eller ändras det med tiden till tjat? "är du inte klar än?" "har du packat väskan?" "kom nu!" "har du gjort läxan?"

Vad anser vi är att varva ner för våra barn?
Är det att sätta surfplattan i händerna på dom med något spel? Eller kan det ge motsatt effekt genom att det istället ger oss stressade och griniga barn? Gör vi detta för vår egen skull att det ska bli lugnt en stund så vi ska hinna med middan?

Det jag vill komma till är att vi som vuxna måste bromsa och även ta med våra barn i processen. Att se över hur de påverkas av allt runt omkring oss. Att jag som vuxen måste gå in och bryta när saker och ting gått för långt och hitta vägar till nedvarvning även för våra barn.

För det sjukgymnasten sa idag var att hon behandlar barn i 8 års ålder för stress, hon lär dom inklusive barnens föräldrar att andas och varva ner. Förstår ni, barn som går i årskurs 2 har redan drabbats av stress symptom och det går ner i åldrarna. Det anser jag är oerhört skrämmande

Kloka ord från Facebookgrupp "När kroppen kraschar"

❤️ Sanna