20 januari 2016

Psykolog Bo Hejlskov Elvén, Boken Barn som bråkar, att hanterakänslostarka barn i vardagen, DN.se, Hur gör man när ens barn bråkar

”Utskällning gör det bara värre”

Hur gör man när ens ”vanliga” barn bråkar? Det låter som en fråga som är lätt att besvara. Men psykologen Bo Hejlskov Elvén får den ganska ofta när han hjälper föräldrar som har barn med särskilda behov.
Ofta upptäcker de att samma råd funkar även med deras andra barn. Det gjorde att han skrev boken ”Barn som bråkar, att hantera känslostarka barn i vardagen” (Natur och kultur) tillsammans med författaren och journalisten Tina Wiman.
Han berättar att en chef en gång påpekade att han försörjer sig på folks maktlöshet.
– Det kanske låter respektlöst, säger han och skrattar, men det är faktiskt det jag gör.
Vilka är då de vanligaste felen som vuxna gör?
– Utskällningar, säger han utan att tveka.
En del menar att barn behöver lära sig att ta emot en ordentlig tillrättavisning. Då brukar Bo ställa en motfråga: ”Tycker du att det behövs en rejäl utskällning i ett äktenskap också?”
– Då brukar de förstå vad jag menar, säger Bo och hänvisar till modern forskning som visar att utskällningar motverkar sitt syfte.
Barn är ju inte lika självständigt tänkande som vuxna. De har dessutom omogna hjärnor. Därför tycker en del vuxna att de måste göra en kraftig markering ibland.
– Men just för att det rör sig om barn måste du anpassa åtgärden ännu mer och inse att det inte hjälper att skrika.
Det handlar alltså om förstå vad barnet har förmåga till. En utskällning gör bara att det känner sig utsatt, enligt Bo.
En del skulle säga att föräldrar har blivit flatare, men han hänvisar till studier som visar att vi skäller mer på barnen i dag än för trettio år sedan.
– Förr var det vanligare att vi tog tag i barnet. Men för vissa barn kan det faktiskt vara värre med en utskällning än med en fysisk intervention.
Men den som snor en kaka kanske lär sig att inte göra om det? Utskällningen kan väl avskräcka och få slut på beteendet?
Nej, tvärtom visar forskningen att den som får en utskällning snor fler kakor men blir bättre på att dölja det, enligt Bo Hejlskov Elvén.
Okej, nästa kardinalfel som vi gör?
– Tron att en jobbig insats i stunden får effekt i framtiden. Vi kanske tjatar på ungarna att de måste äta. Det beror på att vi tror att det blir bättre nästa gång. Men det blir bara ännu jobbigare.
Matbordet är bland de sämsta ställena att ställa till med en scen vid, menar Bo Hejlskov Elvén. I stället ska man försöka få alla att känna att det är lustfyllt att sitta där. Annars förvandlas det till en plats för olust, där vuxna lätt överför mycket av sin egen ångest kring barnets ätande.
Så vad gör man när barnet inte äter?
– De allra flesta barn äter nästa gång. Om barnet är underviktigt så gör man en plan för vad barnet ska äta och när.
Bo berättar att han själv nyligen gjorde sig skyldig till att utlösa och förstärka en konflikt vid bordet. Det var hans ettåriga barnbarn som sjöng högt när de var på restaurang. När han sa åt henne att sluta så slängde hon glaset i golvet. En ettåring kan inte hålla tillbaka den typen av beteende i den situationen.
– Det visste ju jag. Hon blev glad och uttryckte sin glädje. Och så kommer den där jäkla morfarn och förstör alltihop. Jag borde i stället ha försökt avleda uppmärksamheten.
Om det hade varit ett litet äldre barn kanske någon hade försökt tvinga honom eller henne att städa upp själv. Men då handlar det mest om att demonstrera sin makt, menar Bo Hejlskov Elvén.
– Det har ingen effekt, att tvinga barnet att städa kommer inte att öka tilliten eller göra att beteendet upphör. Barn lär sig nämligen inte genom att misslyckas, utan genom att lyckas.
Vad gör man, då?
– Man städar och snackar inte så mycket. Sedan försöker man ändra förhållandena så att situationen inte inträffar igen.
Bo Hejlskov Elvén vill understryka att det inte rör sig om ”curling”, eller ”tassande”, som han hellre kallar det.
– Tassande handlar om att man i alla situationer försöker undvika att barnet ska bli ledset. Det gör att vi blir osäkra, oförutsägbara och otydliga. Det viktigaste är att man försöker anpassa styrningen efter vad barnet har en chans att klara av, vilket är motsatsen till tassande.
Det tredje stora felet som många gör är att upprepa något som inte fungerar. När vi börjar skälla och ser att det inte får effekt så ska vi inte skrika ännu högre. Då hamnar vi lätt i en ännu värre konflikt. Det hör ihop med att vi vill att vi ska vinna och att barnet ska förlora.
– Det är konstigt eftersom vi egentligen vill fostra självständiga barn.
I stället ska man försöka jobba med och inte emot barnet, enligt Bo. Om du säger till barnet att borsta tänderna och lägga sig och det vägrar och säger att det ska spela klart en bana i dataspelet. Då fortsätter du kanske bara att tjata tills du till slut måste dra ut sladden till datorn. Barnet säger fula ord och konflikten stegras.
– Du kan i stället säga ”okej, spela klart banan”. Sedan sätter du dig bredvid ungen tills banan är färdigspelad. Då undviker du att barnet börjar spela ett nytt spel vilket lätt inträffar eftersom barn är omogna. På så sätt går man alltså tillsammans mot målet.
Det fjärde kardinalfelet som vi gör oss skyldiga till är att inte skilja den egna känslan från barnets. Barnet blir argt och vi blir arga tillbaka, i stället för att backa för att inte låta sig ”smittas” av barnets känslor, enligt Bo.
Som vuxen har man det ansvaret, menar Bo och tar ett exempel från trafiken: Om någon ger dig fingret i en rondell så ger du inte fingret tillbaka.
– Du kanske skakar på huvudet och tänker att den personen måste vara litet speciell och så kör du vidare. Om du stannar och försöker fostra någon så kan du hamna i en onödig konflikt.
Det handlar om att se vad som är min och vad som är din reaktion, att kunna känna med någon – utan att fångas av samma känsla.
I boken skriver han att den som får sladd på bilen gör klokt i att inte kasta sig på bromsen. I stället ska man frikoppla, försöka vara följsam och styra med bilen. På samma sätt gör man om barnet vägrar att plocka in i diskmaskinen för att det ska se något program som börjar. Då säger man ”okej, gå och se programmet och kom tillbaka senare och plocka in disken”.
– Det gäller att hitta en utväg som hjälper barnet. Du måste gå med innan du kan hjälpa tillbaka.
Bo tar exemplet med det ryska planet som sköts ned av Turkiet. Det var en ganska aggressiv handling som gjorde att Ryssland reagerade starkt. Men i stället för att bygga upp en konflikt genom att svara med samma mynt, tar man reda på vad man kan göra för att det inte ska hända nästa gång.
– I ett sådant fall är det ingen som ifrågasätter ett flexibelt agerande eller kallar det för ”curling”. Det handlar om att vara pragmatisk i  stället för att hela tiden göra motstånd.

Who am I, I am the choice i make...Kloka ord, vilka val vi gör i livet, I am nature, WWF



"Normal is getting dressed in clothes that you buy for work, driving through traffic in a car that you are still paying for, in order to get to a job that you need so you can pay for the clothes, car and the house that you leave empty all day in order to afford to live in it." - Ellen Goodman

(Info från Google, WWF)

App 7 minute workout, fitness for women. Träning hemma utan redskap


APP Beskrivning:
  • Uppdateras och förbättras för aktiva tjejer. 
  • Denna app är din privata tränare. 
  • Den hjälper dig att träna din kropp och bränna fett, dag för dag kommer du att få ett bra resultat. 
  • Gör varje steg i snabb följd! Eftersom vi har: 10 högintensiva kroppsvikts övningar. 
  • Inget behov av träningsredskap, bara några minuter varje dag. 
  • Nedräkning, sekunder ljud. 
  • Video visning där du lär dig steg för steg. 
  • Röst som coachar.  
  • Du är befälhavaren över din kropp! 
  • Du kan ställa in träningspåminnelse

6 januari 2016

En man som heter Ove, SF BIO, Rolf Lassgård, Guldbagge värd


"En man som heter Ove" en melankolisk vardagshjälte, surgubbe och självutnämnd kvarterspolis....En otrolig film, se den, den väcker verkligen känslor i hela kroppen och knoppen!
❤️ Sanna

2 januari 2016

42 saker jag har lärt mig av livet, meditationsguiden, kloka ord,personlig utveckling


De här kloka orden från en 90-åring är svåra att inte bli berörd av.
  1. Livet är inte rättvist men det är ändå bra.
  1. När du tvivlar, ta bara nästa lilla steg.
  1. Livet är för kort, njut av det.
  1. Ditt jobb kommer inte att ta hand om dig när du är sjuk. Dina vänner och din familj kommer att göra det.
  1. Betala av dina kreditkortsskulder varje månad.
  1. Du behöver inte vinna varje argumentation. Förbli ärlig mot dig själv.
  1. Gråt med någon, det är mer helande än att gråta ensam.
  1. Vad gäller choklad, så är det meningslöst att försöka motstå.
  1. Slut fred med ditt förflutna så att det inte förstör din framtid.
  1. Det är okej att dina barn ser dig gråta.
  1. Jämför inte ditt liv med andras. Du har ingen aning om vad deras livsresa handlar om.
  1. Om ett förhållande måste vara hemligt så borde du inte vara en del av det.
  1. Ta ett djupt andetag, det får ditt sinne att slappna av.
  1. Gör dig av med allt som du inte använder. Onödiga materiella ägodelar tynger dig på många vis.
  1. Allt som inte dödar dig gör dig starkare.
  1. Det är aldrig för sent att bli lycklig men det är upp till dig, ingen annan.
  1. När det kommer till att jaga det du älskar i livet, acceptera aldrig ett nej.
  1. Bränn de fina ljusen, använd dina finaste lakan, bär dina finaste underkläder. Spara dem inte till ett speciellt tillfälle. Varje dag är speciell.
  1. Förbered dig för mycket. Följ sedan strömmen.
  1. Det viktigaste sexuella organet är hjärnan.
  1. Ingen annan än du själv styr din lycka.
  1. Tonsätt varje s.k. drama i ditt liv med dessa ord ”Spelar detta verkligen någon roll om 5 år?”.
  1. Välj alltid livet.
  1. Förlåt allt men glöm inget.
  1. Vad andra tänker om dig har du inget med att göra.
  1. Tiden läker nästan alla sår. Ge tiden tid att göra sitt jobb.
  1. Hur bra eller dålig en situation än är så kommer den att förändras.
  1. Ta inte dig själv för seriöst. Ingen annan gör det.
  1. Tro på mirakel.
  1. Granska inte livet. Gör bara det bästa av det just nu.
  1. Att bli gammal slår alternativet – att dö ung.
  1. Dina barn får bara en barndom.
  1. Det enda som verkligen betyder något i slutet är att du har älskat.
  1. Se till att vara utomhus varje dag. Mirakel väntar överallt.
  1. Om vi kastade alla våra problem i en hög och såg alla andras problem, så skulle vi snabbt ta våra egna tillbaka.
  1. Avundsjuka är slöseri med tid. Acceptera vad du redan har, inte vad du behöver.
  1. Det bästa i livet har inte hänt dig än.
  1. Oavsett hur du mår. Klä upp dig och dyk upp.
  1. Skörda.
  1. Livet har ingen rosett kring sig men det är ändå en gåva.
(Källa: Okänd)
(Info från Meditationsguiden.com, Google)

1 januari 2016

10 anledningar till varför du ska läsa för ditt barn, Bättre hälsa.nu, Kloka ord


När du som förälder tar dig tid att läsa för ditt barn ger du hen redskap till att utvecklas intellektuellt, kommunikativt och socialt. Här kan du läsa om de fördelar ditt barn får om du läser för hen – och du kan nästan inte börja för tidigt!
1. Starkare relation till dig.Ditt barn kommer definitivt bli äldre och i takt med att födelsedagarna avlöser varandra kommer hen att utforska omgivningen mer och mer. Upptäckandet kan bli ganska intensivt. Det är därför du ska plocka fram en bok och luta dig tillbaka tillsammans med ditt barn, läsa, berätta och kramas tillsammans. På så sätt skapar du andrum för er båda och i detta andrum kommer ni varandra närmare.
2. Förutsättningar till att bli ett riktigt ljushuvud i skolan.Läsande föder läslust och kunskapstörst. Studier visar att barn som föräldrar tagit sig tid att läsa för har mycket lättare för sig i skolan. Eftersom det går bättre för dem i skolan är det troligare att de blir akademiker, med alla de fördelar det kan innebära. Så om du vill ge ditt barn fler karriärmässiga valmöjligheter i framtiden – läs för hen!
3. Grundläggande kunskaper i tal.I de allra tidigaste åldrarna lär barn sig det talade språket. Ge ditt barn en skjuts i rätt riktning genom att läsa för hen. När du läser för ditt barn hör hen nämligen hur du uttalar orden, tar till sig det, härmar och gör ljud.
4. Grundläggande förståelse för hur man läser en bok.Hur man läser en bok är inte en förmåga ditt barn föds med, det är något hen måste träna på. Det här är något ni kan träna på tillsammans, t.ex. vilken koppling det finns mellan text och bild eller från vilket håll man ska läsa texten.
5. Bättre kommunikationsförmåga.Att läsa för barn, framför allt för de allra yngsta, gör att de redan i tidig ålder får bättre förutsättningar till att kunna uttrycka sig själva och relatera till andra människor. Det är just när ditt barn ser hur karaktärerna i boken samspelar med varandra – i kombination med att få vara med dig – som hen lär sig mer om social interaktion och kommunikation.
6. Bättre språklig förmåga.Ju tidigare du börjar läsa för ditt barn desto mer rustad är hen vad gäller att bemästra språket när hen börjar skolan.
7. Bättre logisk förmåga.Det är inte bara kommunikationen, språket och inlärningsförmågan som skärps hos ditt barn när ni har lässtunder tillsammans, även förmågan till att se logiska samband stärks. Så kommer det sig att ditt barn bl.a. får lättare att förstå abstrakta koncept, använda logik i situationer som kräver det, se orsak och verkan etc. Detta är egentligen grunden till en bra omdömesförmåga.
8. Rustad för att hantera nya upplevelser.Så är det ju med livet att det sker förändringar hela tiden. Ditt barn kommer vara med om förändringar och ställas inför nya upplevelser. En situation som kan kännas extra pinsam eller jobbig kan bli mycket lättare för ditt barn att hantera om du läser en bok om en liknande situation. Då kan ni prata om upplevelserna tillsammans utan att det blir för mycket. Ett effektivt sätt att avdramatisera på!
9. Ökad koncentrationsförmåga.Åh… det kan vara lite kämpigt att sitta och lyssna längre stunder. Det är så många saker som pockar på de små livens uppmärksamhet – och det är som det ska vara! Allteftersom lässtunderna du och ditt barn delar tillsammans blir fler ökar också hens koncentrationsförmåga. Ditt barn får även en dos minnesträning och i längden lättare för att komma ihåg saker.
10. Insikt om att läsa är kul!Att läsa är kul, eller hur? Du vet det och det bästa sättet att överföra denna vetskap till ditt barn på är att läsa för hen. Läsandet och böcker är nöjen som ger mycket både vad gäller lärdomar, förmågor och underhållning.
Källa: Early Moments och sandrajönsson.se.