De har aldrig något val att bara göra som vi vuxna säger...
Vad svårt det är när T gråter i bilen, bara le och vara lugn o säga "Allt kommer bli så bra" o allt annat skitsnack...nu gråter jag också, allt ska vara så självklart.
Man ska inte visa sina känslor, ge inte barnen din sorg, så här är gemensamvårdnad osv...jag är väl annorlunda då som inte kan vara utan dem varannan vecka...och de vill ju inte vara utan mig...de har ju varit nu hos mig från LångFredagen till nu...
På dagis sa de att de var harmoniska när de kom dit efter påsk...Då kände jag mig lyckad som mamma men inte idag...stänga bildörren o bara gå är inte min stil...